Så här berättar Louis Ignarro om en slips med mönster av Viagra-tabletter:
”Denna speciella slips tillverkades särskilt för mig och överlämnades till mig av en representant för läkemedelsföretaget Pfizer i New York. Slipsen avbildar diskret dussintals blå ’VIAGRA’-tabletter spridda över slipsen. Betydelsen av denna slips är att mitt laboratorium 1992 att den länge eftersökta signalsubstansen som orsakar manlig erektion är kväveoxid (NO). Baserat på vårt arbete utvecklade och marknadsförde Pfizer Viagra, som ökar NO:s erektionsstimulerande verkan. Intressant nog godkändes och marknadsfördes Viagra i april 1998, och Nobelpriset för kväveoxid tillkännagavs bara några månader senare i oktober 1998. Lustigt nog kallas jag ofta för ’Viagras fader’.”
Louis Ignarro donerade slipsen till Nobelprismuseet 2017.
Så här berättar Louis Ignarro om en slips mönster av kemiska strukturer:
”Denna speciella slips tillverkades särskilt för mig och överlämnades till mig vid en konferens om kväveoxid som hölls 1999 för att fira Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1998. Slipsen avbildar ett mönster med kemiska strukturer och den kemiska symbolen för kväveoxid, NO. Jag bar slipsen vid många kväveoxid-konferenser som följde. Slipsens betydelse är att mitt laboratorium 1986 upptäckte att våra kroppar producerar NO för att hålla hjärta och blodkärl vid god hälsa. Denna upptäckt resulterade i Nobelpriset.”
Louis Ignarro donerade slipsen till Nobelprismuseet 2017.
Musiken har tillsammans med vetenskapen spelat en viktig roll i Louis Ignarros liv. Så här berättar han om sitt dragspel:
”Detta är ett dragspel av 1944 års modell av märket Fontanella Pesaro. Det är tillverkat i Neapel i Italien, min fars födelsestad. Mina föräldrar gav det till mig på min sexårsdag i maj 1947 i New York, där vi bodde. Efter att jag snabbt lärt mig att spela på gehör utan någon undervisning, lät mina föräldrar mig ta professionella lektioner. Inom några år blev jag skicklig nog att spela vid traditionella italienska bröllop och fester. Att spela dragspel inför stora grupper gav mig större självförtroende att interagera med vuxna. Att jag lärde mig spela musik av Vivaldi, Mozart och Bach fick mig dessutom att uppskatta det vetenskapliga angreppssättet som dessa musikaliska lärda använde när de komponerade sina mästerverk. Att spela sådan musik på mitt dragspel förde mig mot det vetenskapliga fältet. Under min över 40 år långa vetenskapliga karriär, lyssnade jag regelmässigt till kompositioner av Vivaldi, Mozart och Bach under arbetet. Den framgång jag har haft tillskriver jag till stor del det lilla dragspel som jag började spela på vid sex års ålder.”
Louis Ignarro donerade dragspelet till Nobelprismuseet 2017.
Under 1970-talet använde Ralph Steinman dagligen detta mikroskop för att studera reaktioner hos vita blodkroppar. Steinmans forskning handlade om hur vårt immunsystem försvarar kroppen mot främmande ämnen och mikroorganismer. Studien han använde mikroskopet i var ett av de arbeten som belönades Nobelpriset.
När Nobelpriset tillkännagavs i oktober 2011 hade Ralph Steinman avlidit ett par dagar tidigare. Nobelpriset kan sedan länge egentligen bara tilldelas levande personer, men Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet hade inte nåtts av beskedet om Steinmans bortgång. Beslutet fick stå fast och Steinman representerades vid prisutdelningen av hans familj.
Mikroskopet överlämnades 2017 till Nobelprismuseet av Maggi Pack, en kollega till Ralph Steinman vid Rockefeller University.
Skulpturen avbildar Boris Pasternak, som i maj 1960 avled i sitt sommarhus i Peredelkino utanför Moskva. Familjen enades om att be en skulptör bevara hans sista anletsdrag. De kontaktade skulptören Zinovi Vilensky som var bekant med familjen. Ensam i rummet med den döde gjorde Vilensky under de följande dygnen dessa avbildningar av Pasternaks ansikte och hand.
Skulpturerna donerades till Nobelprismuseet av Vera Kovalskaya, barnbarnsbarn till Pasternak, och hennes man Artem Platov. Seden att bevara en människas sista anletsdrag ser Kovalskaya som något som har med de avlidnas bidrag till kulturhistorien att göra, snarare än något personligt. Hon tycker därför att skulpturernas rätta hemvist är Nobelprismuseet.
I samband med ett besök på Nobelprismuseet 2017 donerade Orhan Pamuk till museet bläckpatroner och en manuskriptsida från den bok han då höll på att skriva.
Pamuk skriver sina böcker för hand med reservoarpenna. Han skriver långsamt, en eller ett par meningar i taget, och tänker sedan flera minuter på nästa mening. Han skriver med svart bläck och gör korrigeringar i andra färger. På så sätt blir det lättare att följa skrivprocessen. Genom att han skriver för hand har han kvar gamla texter och kan jämföra dem lättare.
Avhandlingarna är tillkomna vid Molecular Biology Institute vid University of California Los Angeles. Ett fruktbart utbyte med doktorander och andra kolleger var av stor vikt för den forskning som gav institutets förste föreståndare, Paul Boyer, Nobelpriset. Avhandlingarna handlar liksom Boyers Nobelprisbelönade forskning om hur den energirika molekylen ATP (adenosintrifosfat) bildas i kroppens celler. I sin Nobelföreläsning refererade Boyer bland annat till artiklar han producerat tillsammans med avhandlingarnas författare: Karen Justine Guerrero, Richard I Feldman, Jill Ann Myers, Gary Rosen och Zhixiong Xue.
Avhandlingarna överlämnades till Nobelprismuseet 2017 av professor Steve Clarke, University of California Los Angeles, vars kontor en gång var Paul Boyers kontor.
Stämplarna användes av Paul Boyer i arbetet på hans kontor. Som föreståndare för ett stort forskningsinstitut hade Paul Boyer många dokument att signera och hålla reda på. Stämplarna gjorde förmodligen arbetet mer effektivt.
Molekylärbiologin blev under 1960-talet allt mer storskalig. Boyer ledde verksamheten vid Molecular Biology Institute vid University of California Los Angeles från dess grundande 1965 till 1983. Uppbyggnaden av institutet innefattade såväl ett forskarutbildningsprogram gemensamt för flera institutioner som en ny byggnad.
Stämplarna överlämnades till Nobelprismuseet 2017 av professor Steve Clarke, University of California Los Angeles, vars kontor en gång var Paul Boyers kontor.
Portföljen användes av Paul Boyer för att ta med sig anteckningar och dokument till möten vid University of California Los Angeles. Som föreståndare för ett molekylärbiologiskt forskningsinstitut behövde Boyer delta i många möten vid sidan av den egna forskningen. Troligen hade han fått väskan vid en vetenskaplig konferens utomlands.
Portföljen överlämnades till Nobelprismuseet 2017 av professor Steve Clarke, University of California Los Angeles, vars kontor en gång var Paul Boyers kontor.
Stenen kommer från den stora stenbron i Višegrad i Bosnien-Hercegovina. Bron står i centrum i Ivo Andrićs mest betydelsefulla verk Bron över Drina. Bron är i romanen en fond till en rad berättelser som sträcker sig över flera århundraden. Boken fångar en rad människoöden och belyser möten och slitningar mellan olika kulturer och religioner.
Stenen överlämnades till Nobelprismuseet av Igor Crnadak, utrikesminister för Bosnien-Hercegovina 2017.
Go är ett gammalt kinesiskt brädspel. Detta spel har tillhört Bengt Holmström, som har spelteori som ett av sina intressen inom ekonomisk vetenskap. Spelet har enkla regler, bland annat genom att man endast lägger en sten i taget, men är strategiskt mycket komplicerat. Holmström är verksam i USA, där han har ett Go-spel. Detta spel har han haft i sitt hemland Finland, där han också spelat Go med sina vänner.
Bengt Holmström donerade Go-spelet till Nobelprismuseet 2016.
Pennan är en likadan penna som användes när fredsavtalet mellan Colombias regering och FARC-gerillan undertecknades i Havanna på Kuba 2016. Pennan är tillverkad av en patronhylsa och när president Juan Manuel Santos överräckte pennan till gerillans ledare Timoleón Jiménez sade han: ”Kulor skrev vårt förflutna, och utbildning kommer att skriva vår framtid.” Pennan bär Santos ord som inskription.
Pennan skapades ursprungligen som en symbol för förändring när Colombias budget för utbildning blev större än den för militären.
Juan Manuel Santos donerade pennan till Nobelprismuseet 2016.
Juan Manuel Santos bär dagligen en knapp med en duva på sitt kavajslag. Emblemet med duvan togs fram för Santos hustru i samband med hans presidentvalskampanj 2010. Märket är en symbol för övergången från konflikt till fred i Colombia. Juan Manuel Santos bär dagligen en knapp med en duva på sitt kavajslag. Emblemet med duvan togs fram för Santos hustru i samband med hans presidentvalskampanj 2010. Märket är en symbol för övergången från konflikt till fred i Colombia. När ett fredsavtal mellan Colombias regering och FARC-gerillan undertecknades 2016 gav Santos en likadan knapp till gerillans ledare Timoleón Jiménez.
Juan Manuel Santos donerade knappen till Nobelprismuseet 2016.
Modellerna avbildar molekylstrukturer som är viktiga för autofagi. Autofagi betyder "självätande" och är en process i våra celler där molekyler bryts ned för att återvinnas. Strukturerna består av så kallade ATG-proteiner, där ATG är en förkortning för "autophagy-related". Den klubbformade strukturen är en sammansättning av ATG 12, ATG 5 och ATG 16. Den klotformiga strukturen avbildar proteinet ATG 8.
Yoshinori Ohsumi donerade modellerna till Nobelprismuseet 2012.
Statyetten föreställer Yoshinori Ohsumi vid sitt mikroskop vid tiden han påbörjade sin forskning om autofagi – cellers återvinning av kemiska ämnen. Ohsumi var då verksam vid Tokyo University. Statyetten gjordes åtskilliga år senare och Ohsumi fick den i gåva av sina kolleger.
Yoshinori Ohsumi donerade stayetten till Nobelprismuseet 2012.
Ben Feringa har en föregångare i Sibrandus Stratingh, som 1835 konstruerade den första vagnen som drevs med elektricitet. Detta är en kopia av denna vagn. Feringa, som liksom Stratingh är professor vid universitetet i Groningen, framställde 2011 en molekylär bil.
Ben Feringa donerade vagnen till Nobelprismuseet 2016.
Ben Feringa var först med att framställa molekyler som ser ut och fungerar som oerhört små bilar. I provröret finns ett vitt pulver som består av en triljon (10^18) molekylära bilar.
Ben Feringa donerade de molekylära motorerna till Nobelprismuseet 2016.
När Ben Feringa växte upp på sina föräldrars gård i Nederländerna hade han traditionella nederländska träskor och när han satte högerfoten i vänsterskon eller tvärtom gjorde det ont. Sedan dess har han aldrig glömt skillnaden på höger och vänster. Det var viktigt när han sedan ägnade sig åt kemi, spegelsymmetri eller ”kiralitet” är ett viktigt begrepp för att beskriva olika molekylers egenskaper. Feringa utvecklade en molekyl som fungerar som en roterande motor. Ett grundläggande problem var att kontrollera roterande rörelser åt höger respektive vänster.
Ben Feringa donerade träskorna till Nobelprismuseet 2016.
I detta dokument av Jean-Pierre Sauvage finns bland annat skisser av ringar som är länkade till varandra. Dokumentet som är daterat 1982 handlar om molekyler som länkas ihop och bildar molekylära maskiner. De första artiklarna om katenaner, ringformade molekyler som hänger ihop som länkarna i en kedja, publicerades något år senare.
Jean-Pierre Sauvage donerade dokumenten till Nobelprismuseet 2016.
Guideboken beskriver en klippa i norra Wales där Michael Kosterlitz tillbringat mycket ledig tid. Bergsklättring är Kosterlitz stora passion vid sidan av fysiken. Bergsklättring innebär risker och misstag kan vara ödesdigra. Under klättringen stängs andra tankar ute. Man måste hela tiden koncentrera sig på nästa meter av klättringen och världen utanför försvinner ur medvetandet.
Michael Kosterlitz donerade guideboken till Nobelprismuseet 2016.
I denna manuskriptkopia lägger Duncan Haldane fram en del av de idéer som lade grunden till hans Nobelprisbelönade teorier. Artikeln publicerades dock aldrig eftersom några av manuskriptets granskare ansåg att innehållet stred mot grundläggande fysikaliska principer. När Haldane tilldelats Nobelpriset och funderade på en gåva till Nobelprismuseets samlingar kom han att tänka på artikeln. Han hade själv inte kvar manuskriptet, men en kollega visade sig ha kvar denna kopia.
Duncan Haldane donerade manuskriptkopian till Nobelprismuseet 2016.
Grafen visar data som stämmer överens med den teori för fasövergångar som David Thouless och Michael Kosterlitz utvecklat. Thouless fick diagrammet i gåva av kolleger på sin 65-årsdag och hade det sedan på väggen på sitt kontor. Thouless viktigaste insatser i fysiken är teoretiska. Experiment som bekräftat teorierna har utförts av andra fysiker. Grafen visar data från experiment av John Reppy och David Bishop.
David Thouless donerade grafen till Nobelprismuseet 2016.
Mössan är en av dem av denna typ som Desmond Tutu ägde och bar under mer än 30 år av sitt liv. Hans förtjusning för denna typ av mössa väcktes på 1970-talet när han såg Tysklands förbundskansler Helmut Schmidt bära en. Efter en tid skaffade han en själv och har senare fått åtskilliga i present. Mössor av denna typ kommer troligen ursprungligen från Frankrike och användes av sjömän. Tutu använde den på vintern för att skydda mot kyla och på sommaren för att skydda mot solen.
Desmond Tutu donerade mössan till Nobelprismuseet 2016.
Detta reaktionskärl användes av Bruce Merrifield för att framställa små mängder av olika peptider. Han tilldelades Nobelpriset för sina effektiva metoder för syntes av peptider och proteiner. Reaktionskärlet tillverkades vid Rockefeller University av glasblåsare i universitetets verkstad.
Reaktionskärlet donerades till Nobelprismuseet av Bruce Merrifields efterlevande 2016.
Boken Philosophy of Mathematics and Natural Science av matematikern Herman Weyl var en viktig inspirationskälla för Frank Wilczek, som gjort sina banbrytande arbeten inom den teoretiska fysiken. I en introduktion till en ny upplaga av Weyls bok skrev Wilczek:
”Jag har återvänt till Philosophy of Mathematics and Natural Science många gånger och varje gång har jag blivit berikad.”
Frank Wilczek donerade boken till Nobelprismuseet 2016.
De spikförsedda skorna är avsedda för höjdhoppning och användes av Kurt Wüthrich vid början av 1960-talet. Wüthrichs intresse för tävlingsidrott väcktes under hans tid som elev vid gymnasiet i Biel i Schweiz. Trots att han bestämde sig för att ägna sitt professionella liv åt kemi och fysik förblev idrott en viktig del av hans liv.
Kurt Wüthrich donerade skorna till Nobelprismuseet 2016.
Kunskapen som kan hämtas ur Encyclopaedia Britannica blev viktig för kemisten Archer Martin. Att hämta kunskap ur böckernas värld var från början ingen enkel och rak väg för Martin. Som barn kämpade han mot dyslexi och det tog tid för honom att lära sig läsa. Hans kärlek till vetenskapen tog sin början med apparater och experiment, som han byggde i familjens källare.
Uppslagsverket donerades till Nobelprismuseet av Archer Martins dotter Sara Beck 2016.
Akvarellen, som är tillägnad Edward B. Lewis, är målad av hans hustru Pamela Lewis. Fjärilar och andra insekter påminner om Edward Lewis vetenskapliga intresse för organismers arvsanlag och utveckling. Förutom vetenskapen var flöjten central i Lewis liv. Han spelade instrumentet från tidig barndom och fortsatte att spela i en kammarorkester och ta lektioner. Under den cancersjukdom som till slut skulle släcka hans liv fann han tröst i att spela flöjt. På bilden syns också schackpjäser, en spegling av ett annat av Lewis intressen. Nycklarna anspelar på hans tankspriddhet, som gjorde att han brukade förlägga bilnycklar, glasögon och andra viktiga föremål.
Akvarellen donerades till Nobelprismuseet av Pamela Lewis 2016.
Françoise Barré-Sinoussi beskriver dessa dockor så här:
”På 1990-talet var jag på en föreställning på den världsberömda vattenmarionetteatern Thang Long i Hanoi och fick då denna gåva av vietnamesiska kolleger. Jag besökte Vietnam för att utveckla ett officiellt samarbete hälsomyndigheterna där.
Gåvan symboliserar det dagliga livet för människor i låg- och medelinkomstländer och deras kultur och traditioner, som jag personligen har lärt mig mycket av. Den förkroppsligar min kärlek till dessa människor, men också min kärlek till teatern.
Jag tycker också att gåvan ganska väl representerar mina engagemang för att stärka kapaciteten och för att utveckla evidensbaserade åtgärder för att förbättra tillgängligheten till sjuk- och hälsovård i låg- och medelinkomstländer.”
Françoise Barré-Sinoussi donerade dockorna till Nobelprismuseet 2016.
Ett nummer av tidskriften Science från 1994 ägnades till stor del åt cellernas system för att reparera de skador som hela tiden uppkommer på DNA. Enzymerna som sköter DNA-reparation utsågs till årets molekyl. Aziz Sancar och Paul Modrich tillhörde forskarna som nämndes och bidrog med artiklar.
Aziz Sancar donerade tidskriftsnumret till Nobelprismuseet 2015.
Med denna modell visar Aziz Sancar hur våra celler reparerar skador på sina DNA-molekyler. Modellen, som byggdes 1986, visar hur UV-strålning vid den röda markeringen har fått två trappsteg i DNA-molekylens dubbelspiral att bindas ihop. I både bakterier och människor finns molekyler – reparationsenzym – som känner av skadan och klipper bort strängar med 12 respektive 27 halva trappsteg kring skadan. I modellen visas områdenas gränser av de gula respektive gröna markeringarna. Dubbelspiralens kvarvarande sträng fungerar sedan som mall för att återskapa den skadade strängen.
Aziz Sancar donerade modellen till Nobelprismuseet 2015.
Peter Agre har åkt det 90 km långa Vasaloppet fem gånger tillsammans med sin bror Jim. Det här är delar av skidutrustningen som han använde under loppen.
Agre har svenska och norska förfäder som emigrerade till USA på 1800-talet och hans skandinaviska rötter har alltid betytt mycket för honom. Vid sidan av sin biokemiska forskning ägnar han sig gärna åt friluftsliv, särskilt kanotfärder och längdskidåkning.
Peter Agre donerade skidutrustningen till Nobelprismuseet 2016.
Detta är en del av ett mikroskop, som var ett avgörande steg i Eric Betzigs arbete med superupplöst fluorescensmikroskopi. Betzig gjorde sina avgörande genombrott när han lämnat den akademiska världen. Tillsammans med sin kollega och vän Harald Hess byggde han upp mikroskopet i Hess vardagsrum.
Eric Betzig donerade mikroskopdelarna till Nobelprismuseet 2016.
I detta exemplar av sina samlade verk har Sully Prudhomme på titelsidan skrivit och signerat en av sina dikter: "Les Yeux" – "Ögonen".
Boken donerades 2016 till Nobelprismuseet av Dr. Maarten Asscher vid antikvariatet Athenaeum i Amsterdam.
I detta dokument – en "road map" – pekas vägen mot demokrati i Tunisien ut. Efter Jasminrevolutionen 2011 rådde social oro i Tunisien. För att åstadkomma en stabil demokrati gick fackförbundet UGTT, arbetsgivarorganisationen UTICA, människorättsorganisationen LTDH samt Tunisiens nationella advokatsamfund samman och bildade Kvartetten för Nationell Dialog. I dokumentet presenterade kvartetten fyra förslag: regeringen skulle avgå, en ny konstitution skulle antas, en ny premiärminister utses, och tidpunkt för allmänna val bestämmas. Dokumentet undertecknades av ledarna för de fyra organisationerna den 17 september 2013 och presenterades dagen efter för partierna.
Kvartetten för Nationell Dialog donerade dokumentet till Nobelprismuseet 2015.
Redan som ung drog sig Angus Deaton gärna undan på en fisketur för att få lite tid för sig själv. Under fisketurerna lärde han sig också att man ofta är mest kreativ när man gör någonting annat. Medan han var sysselsatt med fiske kunde hans omedvetna bearbeta vetenskapliga problem – en erfarenhet han delar med många. Asken med flugor är från mitten av 1950-talet. Flugorna är alla olika och har särskilda namn. Några av dem har Deaton knutit själv, men säger att han är mer begåvad när det gäller ekonomi.
Angus Deaton donerade fiskeflugorna till Nobelprismuseet 2015.
Diktafoner har varit ett viktigt redskap i Svetlana Aleksijevitj litterära skapande. Hennes dokumentärromaner bygger på ett stort antal intervjuer med olika människor. Denna diktafon användes i arbetet med att samla material för böckerna Zinkpojkarna och Bön för Tjernobyl. Kassettbanden innehåller några av de många intervjuerna.
I sin Nobelprisföreläsning säger Aleksijevitj:
”Jag har alltid plågats av att sanningen inte ryms i ett enda hjärta, eller i ett enda intellekt. Den är liksom uppdelad – det finns många av den, den är olika och utspridd i världen. Hos Dostojevskij finns tanken att mänskligheten vet mer om sig själv, oändligt mycket mer än vad den har hunnit nedteckna i litteraturen. Vad gör jag? Jag samlar känslornas, tankarnas och ordens vardaglighet. Jag samlar min tids liv.”
Svetlana Aleksijevitj donerade diktafonen och banden till Nobelprismuseet 2015.
Fatet formgavs av modeskaparen Galo i samband med att
Tu Youyou tog emot Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015. Galo designade även kläderna Tu Youyou bar under Nobelveckan.
Tu Youyou donerade fatet till Nobelprismuseet 2015.
Boken är den första publikationen som beskriver resultaten från ett projekt om läkemedel mot malaria. Tu Youyou spelade en avgörande roll i projektet.
Malaria är en utbredd sjukdom i tropiska länder. Den orsakas av en parasit som sprids av myggor och behandlas ofta med kinin. Under Vietnamkriget drabbades nordvietnamesiska soldater av en form av malaria, där parasiten var motståndskraftig mot kinin. Efter att Nordvietnam bett Kina om hjälp att utveckla ett nytt medel mot malaria initierades ett projekt där Tu Youyou medverkade. Hon hämtade inspiration från gamla kinesiska örtrecept och kunde ur sommarmalört utvinna ett ämne, artemisinin, som hämmar malariaparasiten.
Tu Youyou donerade forskningsrapporten till Nobelprismuseet 2015.
Tavlan är ett ljustryck, en sorts fotografi, av en bild av bakterien Streptomyces avermectinius. Bilden, som ursprungligen är tagen med svepelektronmikroskop, lyfter fram den fängslande skönhet som Satoshi Ōmura finner i bakterierna.
Satoshi Ōmura donerade ljustrycket till Nobelprismuseet 2015.
I skålen finns bakterien Streptomyces avermectinius, odlad av Satoshi Ōmura, som ofta gjorde bakterieodlingar från jord. I jord finns bakterier som producerar ämnen som hämmar andra mikroorganismer. Detta kan komma till nytta i utvecklingen av läkemedel. Ōmuras bakteriestam ledde till läkemedlet avermectin mot sjukdomarna elefantiasis och flodblindhet.
Satoshi Ōmura donerade bakterieodlingen till Nobelprismuseet 2015.
Modellen avbildar molekylstrukturen för ämnet ivermectin B1a. Ämnet kunde utvinnas ur bakterieodlingar av Satoshi Ōmura. Det blev grunden för läkemedel mot sjukdomarna elefantiasis och flodblindhet.
Satoshi Ōmura donerade modellen till Nobelprismuseet 2015.
När Paul Modrich var 15 år gammal lyckades han få sin far att beställa ett antal prover av radioaktiva isotoper av ämnen. Vid denna tid var det tillåtet att köpa små mängder radioaktiva isotoper utan licens. Modrich gjorde lösningar av isotoperna som frön fick gro i och blad suga upp. Han injicerade också isotoperna i grodor. Han kunde sedan med hjälp av röntgenfotografier se hur ämnena fördelades i groddarna, bladen och grodorna.
Paul Modrich donerade fotografierna till Nobelprismuseet 2015.
Tavlan visar strukturen för proteinet MutS-alfa, som upptäcktes av Paul Modrich 1996. Proteinet har en viktig funktion i att känna av när fel har uppstått vid kopieringen av DNA-molekyler i våra celler. Några år efter Modrichs upptäckt kunde Lorena Beese bestämma hur proteinets struktur ser ut. Tavlan har hängt på Paul Modrichs laboratorium tills han bestämde sig för att donera den till Nobelprismuseet.
Paul Modrich donerade bilden till Nobelprismuseet 2015.
Medalj
Royal Medal är en av de främsta vetenskapliga utmärkelserna i Storbritannien och var medaljen ett viktigt erkännande för Tomas Lindahl's vetenskapliga gärning. Den delas varje år ut för de mest framstående vetenskapliga insatserna som gjorts i brittiska samväldet. Tomas Lindahl är från Sverige, men har gjort sina viktigaste vetenskapliga arbeten i Storbritannien och fick ta emot medaljen 2007. Medaljen delas ut av drottning Elisabeth II efter rekommendationer från den engelska vetenskapsakademien Royal Society.
Tomas Lindahl donerade medaljen till Nobelprismuseet 2015.
Arthur McDonald har låtit tungt vatten representera sin forskning vid Sudbury Neutrino Observatory (SNO). Flaskorna på vågen innehåller lika stor volym av tungt respektive vanligt vatten och som vågen visar har tungt vatten högre densitet. Skillnaden är ca 10 %.
SNO var en underjordisk anläggning där fysiker från Kanada, USA och Storbritannien studerade neutriner, några av universums minsta och mest svårfångade partiklar. Nästan alla neutriner rusar obehindrat genom jordklotet, men några av dem kunde fångas upp i SNO-detektorn. I detektorn användes tungt vatten, där väteatomerna förutom en proton även har en neutron i atomkärnan. Med tungt vatten kan neutriner reagera på andra sätt än med vanligt vatten.
Arthur McDonald donerade det tunga vattnet till Nobelprismuseet 2015.
Takaaki Kajita låter denna fotomultiplikator representera sin forskning vid den underjordiska anläggningen Super-Kamiokande i Japan. Anläggningen är ett samarbete mellan flera nationer. Denna fotomultiplikator hör till en del som USA har ansvar för.
Takaaki Kajita donerade fotomultiplikatorerna till Nobelprismuseet 2015.
Takaaki Kajita låter denna fotomultiplikator representera sin forskning vid den underjordiska anläggningen Super-Kamiokande i Japan. Vid Super-Kamiokande studerar fysiker neutriner, några av universums minsta partiklar. Detektorn består av en stor vattenfylld behållare vars väggar är täckta med fotomultiplikatorer. Neutriner finns i stora mängder men reagerar mycket sällan med andra partiklar. När detta händer i Super-Kamiokande skapas ett svagt ljus som kan fångas upp och förstärkas av fotomultiplikatorerna.
Takaaki Kajita donerade fotomultiplikatorn till Nobelprismuseet 2015.
