Föremål och berättelser

Föremål är viktiga delar av Nobelprismuseets fysiska och digitala utställningar. Här kan du utforska föremålen och berättelserna om dem.

Nobelprismuseets föremål speglar framför allt Nobelprisets olika områden och Nobelpristagarnas verksamhet, intressen och personligheter. De belyser också Alfred Nobel och hans verksamhet samt de olika procedurerna kring Nobelpriset.

Föremålen har skiftande ursprung, men de flesta av dem har skänkts till museet av Nobelpristagarna själva eller deras efterlevande. Andra har kommit till museet på andra vägar. 
 

  • Kalender och penna
    Med pennan antecknade Bengt Samuelsson i sin kalender sina resor och möten. Han var angelägen om att ha en mycket liten kalender, så att det inte fanns plats för alltför många aktiviteter. Det var nämligen viktigt att ha tid för den egna forskningen. Samuelsson hade många uppdrag, inte minst sedan han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982. Han var engagerad i ett flertal forskningssamarbeten och styrelser, bland annat var han rektor för Karolinska Institutet 1983–1995 och ordförande för Nobelstiftelsen 1993–2005. När denna kalender användes 2006 var han fortfarande aktiv som forskare och förblev knuten till Karolinska Institutet till sin död 2024. Uppslaget för maj månad visar några av Samuelssons engagemang och intressen. Han reste till La Jolla i Kalifornien för ett möte om lipidomik, ett forskningsområde där Samuelssons arbeten är av stor betydelse. Ett möte gällde det forskningsbaserade läkemedelsföretaget Biolipox, där Samuelsson satt i styrelsen. En sammankomst med Måltidsakademien avspeglar hans stora intresse för gastronomi. En konferens i Stockholm organiserad av tidskriften Nature är också inskriven i kalandern. Kalendern och pennan är för Samuelssons hustru Karin nära förknippade med minnet av maken. Hon donerade föremålen till Nobelprismuseet 2025.
  • T-tröjor och video
    T-tröjor som dessa användes av medarbetare vid den filippinska webbtidningen Rappler, som Maria Ressa var med om att grunda 2012. I sin Nobelprisföreläsning 2021 visade hon upp en sådan tröja för att förklara sitt budskap. Hon talade hon om hur informationsteknologin har blivit en scen för spridning av skräck, ilska och hat, men att detta måste vändas till något bättre. Texten på tröjorna säger att ”för att bli de goda måste vi tro att det finns något gott i världen.” När hon överlämnade tröjorna till Nobelprismuseet berättade hon att tröjorna gett upphov till diskussion bland medarbetarna på Rappler. Som undersökande journalister är de snarare ”bistra och bestämda” eftersom deras uppmärksam är riktad mot allt förfärligt. Men de gör det för sitt samhälle och Ressa är hoppfull inför framtiden. Maria Ressas hopp lever trots de svårigheter hon mött i arbetet som undersökande journalist. Efter att ha avslöjat maktmissbruk och tagit strid mot det brutala våldet i Filippinerna, har hon flera gånger blivit arresterad. Den första gången var den 13 februari 2019 och att hon fick betala borgen för att bli frisläppt ser hon som regeringens gåva till henne på alla hjärtans dag. Maria Ressa donerade T-tröjorna till Nobelprismuseet 2025. Hon överlämnade även en video från den första arresteringen av henne.
  • Die Waffen nieder!
    Detta exemplar av det andra bandet av Bertha von Suttners roman Die Waffen nieder! ingick i Alfred Nobels bibliotek. Boken kom ut 1889 och gjorde Bertha von Suttner till en av den framväxande fredsrörelsens främsta företrädare. Bertha von Suttner var under en kort period Alfred Nobels sekreterare och blev därefter vänner. Deras tankeutbyte om fred hade sannolikt inflytande på formuleringarna om fredspriset i Nobels testamente. von Suttner utsågs 1905 till mottagare av Nobels fredspris.
  • Experimentutrustning
    Utrustningen användes av Wolfgang Ketterle i experiment för att skapa “Bose-Einstein-kondensat”, som endast uppträder vid extremt låga temperaturer. Till vänster syns en av de spolar som användes i experiment 1996. Spolen kyldes med vatten genom rören. Underst syns en elektronisk kontrollpanel som byggdes av forskarna själva. Den installerades mellan experimentuppställningen och en dator för att ge skydd mot fel med vattentillförseln vid kylningen av spolarna. Till höger syns en slutare i två delar för en atomstråle som användes i experiment 1994–2001. Wolfgang Ketterle donerade utrustningen till Nobelprismuseet 2001.
  • Bokföring från nitroglycerinfabriken i Fredriksberg i Finland
    Böckerna är delar av bokföringen från en nitroglycerinfabrik i Fredriksberg utanför Helsingfors. Fabriken etablerades av Robert Nobel 1865. När Alfred Nobel påbörjade sina försök att lansera nitroglycerinet som sprängämne på utanför Sverige måste det ha tett sig naturligt med an framstöt även i Ryssland och Finland, som vid tiden var ett storfurstendöme inom det ryska imperiet. Här var delar av familjen fortfarande hemmastadd. Robert Nobels hustru Pauline var från Helsingfors och familjen bodde åren kring 1865 i staden. Robert Nobel var liksom sin bror Alfred och far Immanuel involverad i den tidiga verksamheten med nitroglycerin och etablerade 1865 en fabrik i Fredriksberg utanför Helsingfors. Försöken att lansera nitroglycerinet i Finland lyckades dock inte. Robert Nobel flyttade till Sverige och var under en tid chef för nitroglycerinfabriken i Vinterviken utanför Stockholm. Böckerna donerades till Nobelprismuseet av Hans Nobel 2002.
  • Glasögon och bruten skidstav
    Att ta sig ur svårigheter är en oundviklig del av både det vetenskapliga arbetet och livet i stort. Så här berättar David Baker om ett par glasögon och en bruten skidstav: ”De orange glasögonen och den brutna skidstaven symboliserar båda övervinnandet av motgångar. För några år sedan fick jag en ögonskada som gjorde det omöjligt för mig att se på datorskärmar. Jag var jag förtvivlad över hur jag skulle kunna arbeta, men upptäckte efter en månad att de orange glasen löste problemet. Jag bär dem när jag håller presentationer och de har de nästan blivit en del av min persona – jag får ofta lika många uppskattande kommentarer om glasögonen som innehållet i föredragen! Jag är en hängiven offpist-skidåkare och har brutit många stavar ute i terrängen. Jag har då ändå varit tvungen att ta mig tillbaka till startpunkten, vilket jag uppenbarligen har hittills – skidstaven representerar inte bara övervinnandet av motgångar utan också min kärlek till bergen där jag tillbringar nästan varje helg året runt.” David Baker donerade glasögonen och skidstaven till Nobelprismuseet 2024.
  • Modell av proteiner
    Modellens stora röda del visar taggprotein (spikeprotein) som finns på viruset SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen Covid-19. Modellens blå och gröna delar avbildar konstgjorda proteiner som tagits fram av David Baker och hans medarbetare. Dessa proteiner binds till taggproteinet och har hos djur visat sig förhindra att viruset får fäste och att infektion utvecklas. Proteinerna har ännu inte genomgått tester och tillverkning som krävs för att användas på människor. David Baker donerade modellen till Nobelprismuseet 2024.
  • Handbok i mekanik
    Boken Mekaniken i dess användning vid konster och handtverk har tillhört Immanuel Nobel. Boken är en svensk översättning av ett originalverk på tyska av den österrikiske fysikprofessorn Andreas von Baumgartner. När boken trycktes 1842 var Immanuel Nobel verksam i Sankt Petersburg i Ryssland. Han arbetade där med tekniska projekt inom flera olika områden och drev en mekanisk verkstad. Kanske skaffade han boken vid sin återkomst till Sverige vid slutet av 1850-talet, men han kan också ha använt den i Ryssland. Han lärde sig aldrig ryska utan klarade sig med svenska under sina 20 år i Ryssland. Boken anskaffades av Nobelprismuseet 2008.
Se alla
Next page >