Joseph Brodsky brukade på sina resor alltid släpa med sig två reseskrivmaskiner, en med latinskt alfabet och en med kyrilliskt. När han under åren 1988–1994 tillbringade somrarna i Sverige behövde slapp han dock det besväret. Författaren Bengt Jangfeldt ställde då nämligen då denna skrivmaskin med kyrilliskt alfabet till förfogande.
Brodsky stötte inte sällan på problem med maskiner med avancerade funktioner. Detta var en av orsakerna till att han aldrig gick över till att skriva på dator, trots att det skulle ha gjort det möjligt för honom att växla fritt mellan latinsk och kyrillisk skrift och han hade sluppit att släpa på två skrivmaskiner. Enligt Bengt Jangfeldt var för Brodsky också "smattret från skrivmaskinen och fästandet av svarta bokstäver på vitt papper en närmast helig process".
Skrivmaskinen donerades till Nobelprismuseet av Bengt Jangfeldt 2023.
Kofi Annans armband bär symbolen ”ankh”, som ursprungligen är en egyptisk hieroglyf och betyder ”livet”. Symbolen har tolkats som "nyckeln till livet" och kopterna, den kristna befolkningen i Egypten, bevarade symbolen i sin framställning av det kristna korset.
Ankh-symbolen är i samklang med det yttersta målet för Kofi Annans arbete i Förenta Nationernas tjänst: att rädda och förbättra människors liv. Han skaffade armbandet när han var stationerad i Kairo med FN:s fredsbevarande styrkor i Sinai.
I sin bok Interventions: A life in War and Peace, beskriver Annan sitt arbete i Egypten:
”Jag hade skickats till Egypten som administrativ chef för civil personal som tjänstgjorde i den fredsbevarande operation som pågick. FN:s nödstyrka i Egypten (som benämndes UNEF II) var stationerad för att övervaka tillbakadragandet av styrkor från Sinaihalvön efter det arabisk-israeliska kriget 1973. Styrkans uppgift var att avgränsa vapenvilan mellan egyptierna och israelerna och stärka båda parters förtroende för den andras engagemang för ’linjen i sanden’. Uppdraget hade, som alla fredsbevarande operationer, komplikationer, som påverkade mitt arbete varje dag. Det uppstod administrativa och logistiska utmaningar i en styrka bestående av trupper från flera länder, däribland Finland, Sverige, Peru, Irland, Kanada, Polen, och Panama. Detta innebar flera befälslinjer och logistikkedjor, många språk, kollisioner i militära och administrativa kulturer och oregelbundna förändringar i styrkans storlek, eftersom olika länder tillhandahöll och drog tillbaka trupper vid olika tidpunkter.”
Kofi Annan donerade armbandet till Nobelprismuseet 2010.
Mikroskopfotografierna visar kristaller av ämnen besläktade med pepsin och kymotrypsin, enzymer som är aktiva i matspjälkningen. John Northrop lyckades omkring 1929 framställa rena kristaller av sådana enzymer. Hans undersökningar visade bland annat att dessa enzymer är proteiner.
Fotografierna donerades till Nobelprismuseet av John Northrops efterlevande 2009.
Detta pass utfärdades för John Northrop inför hans resa till Stockholm för att närvara vid Nobelprisutdelningen.
Passet donerades till Nobelprismuseet av John Northrop’s efterlevande 2009.
Skrivstället har tillhört John Northrop. I stället ingår ett bläckhuset som användes för att förvara bläck vid skrivande med fjäderpenna eller stålpenna.
Skrivstället donerades till Nobelprismuseet av John Northrops efterlevande 2009.
Mikroskopet har tillhört John Northrop och har tillverkats av den framstående mikroskopmakaren Joseph Zentmayer i Philadelphia.
Mikroskopet donerades till Nobelprismuseet av John Northrops efterlevande 2009.
Detta lilla mikroskop har tillhört John Northrop, som förmodligen har använt det som ung. Northrop kom att ägna sig åt livets kemi och gjorde banbrytande upptäckter om proteiner.
Mikroskopet, som har tillhört John Northrop, är tillverkat av den framstående mikroskopmakaren Joseph Zentmayer i Philadelphia. Denna modell är patenterad 1876. Northrop föddes 1891 och fick förmodligen mikroskopen som ung. Kanske ärvde han dem från sin far? Denne var zoolog, men omkom tragiskt i en explosion två veckor före sonens födelse. John Northrop kom att ägna sig åt livets kemi och gjorde banbrytande upptäckter om proteiner.
Mikroskopen donerades till Nobelprismuseet av John Northrops efterlevande 2009.
Denna kontrollpanel användes av Wolfgang Ketterle i experiment för att skapa “Bose-Einstein-kondensat”. Kontrollpanelen byggdes av forskarna själva. Den installerades mellan experimentuppställningen och en dator för att ge skydd mot fel med vattentillförseln vid kylningen av spolarna i experimentuppställningen.
Wolfgang Ketterle donerade kontrollpanelen till Nobelprismuseet 2001.
Denna slutare i två delar för en atomstråle användes av Wolfgang Ketterle för att skapa “Bose-Einstein-kondensat” i experiment 1994–2001.
Wolfgang Ketterle donerade slutaren till Nobelprismuseet in 2001.
Denna spole användes i Wolfgang Ketterles experiment 1996 för att skapa “Bose-Einstein-kondensat”. Materialet som håller ihop spolen är epoxi. Spolen kyldes med vatten genom rören.
Wolfgang Ketterle donerade spolen till Nobelprismuseet in 2001.
Linus Pauling försökte 1948 klarlägga den tredimensionella strukturen för en beståndsdel i många biologiskt viktiga molekyler. Han fann nyckeln till problemet när han uttråkad under en förkylning tog ett papper, ritade upp hur molekylkedjan såg ut och vek papperet till ett rör. Han insåg att strukturen hade en spiralform och den kallas nu alfahelix.
Modellen överlämnades till Nobelprismuseet av Linda Pauling Kamb år 2000.
Modellen är byggd av Linus Pauling och hans hustru Ava Helen på 1930-talet. Den avbildar kristallstrukturen för mineralet zunyit, en av de många strukturer som Linus Pauling kartlade.
Modellen överlämnades till Nobelprismuseet av Linda Pauling Kamb år 2000.
Linus Pauling bar ofta basker. Den artistiska huvudbonaden avspeglade den radikala framtoning han hade i det kalla krigets USA. Efter atombomben över Hiroshima engagerade sig kemisten Pauling i kampen mot kärnvapen. Hans radikala engagemang gjorde att han misstänktes för kommunistsympatier, vilket bland annat ledde till att hans pass drogs in.
Baskern överlämnades till Nobelprismuseet av Linda Pauling Kamb 2000.
I skålen finns en mögelsvamp av släktet Penicillium. Möglet är odlat från mögel som Alexander Fleming 1928 upptäckte i en kvarglömd skål på sitt laboratorium. Han noterade att möglet hade hämmat tillväxten i den bakterieodling som fanns i skålen. Det skulle visa sig att mögelsvampen bildade ett ämne, penicillin, som blev grunden för läkemedel mot bakterieinfektioner.
Ernst Boris Chain och Howard Florey samt deras medarbetare lyckades vid början av 1940-talet renframställa penicillin och närmare undersöka dess egenskaper. Vidare arbeten ledde till ett läkemedel som kunde framställas i större mängder.
En penicilliumodling gavs 2001 till Nobelprismuseet av Alexander Fleming Laboratory Museum vid St Mary's Hospital i London. Odlingen förvaras vid Karolinska Institutet som regelbundet förser Nobelprismuseet med en ny skål med penicilliumodling.
En sax och en brevkniv hörde till utrustningen på William Butler Yeats skrivbord.
Saxen och brevkniven donerades till Nobelprismuseet av William Butler Yeats efterlevande 2001.
Detta samizdat-häfte med ”Jurij Zjivagos’ dikter” av Boris Pasternak skrevs vid slutet av 1940-talet. Samizdat var underjordisk litteratur som cirkulerade i Sovjetunionen och Östeuropa under de kommunistiska regimerna. Pasternaks roman Doktor Zjivago, som avslutas med en diktcykel, var förbjuden i Sovjetunionen. I häftet finns anteckningar av Olga Ivinskaja som Pasternak levde med.
Häftet överlämnades till Nobelprismuseet av familjen Pasternak år 2000.
Detta är en del av ett antennsystem, som konstruerades på 1960-talet av en forskargrupp under ledning av astrofysikern Antony Hewish. Hela systemet fanns på ett fält utanför Cambridge i Storbritannien.
En ung forskarstuderande, Jocelyn Bell, iakttog en strålningskälla man inte tidigare registrerat. Det visade sig också att strålningen varierade periodiskt i styrka. Man kunde inte finna någon förklaring till fenomenet och man undrade över om det rörde sig om störningar i mätningarna. Vidare undersökningar visade dock att man hade upptäckt en ny sorts stjärna – en pulsar.
För upptäckten av pulsarer fick Antony Hewish 1974 Nobelpriset i fysik. En debatt utbröt där flera menade att även Jocelyn Bell borde ha fått del av priset.
Antony Hewish donerade delar av antennsystemet till Nobelprismuseet 2001.
Med hjälp av boxen studerade Roger Sperry apor som fått förbindelsen mellan de båda hjärnhalvorna avskuren.
I apans hjärna är höger och vänster synfält kopplade till motsatt hjärnhalva. Med hjälp av filter framför apans ögon kunde höger eller vänster synfält skärmas för. På så vis kunde en bild som projicerades på en skärm framför apan visas för enbart en hjärnhalva. Detta gjorde det möjligt att träna och studera de båda hjärnhalvorna separat från varandra. Studierna gav en grund för att studera de båda hjärnhalvornas olika funktioner hos människor.
Roger Sperrys änka, Norma Sperry, överlämnade övningsboxen till Nobelprismuseet 2001.
Benprotesen är producerad av organisationen Handicap International, numera Humanity & Inclusion. Organisationen bildades 1982 för att ge hjälp till människor i flyktingläger i Thailand och Kambodja. Verksamheten har sedan utökats till en rad länder som drabbats av konflikter och katastrofer. Organisationen var en grundarna till den internationella kampanjen för att förbjuda landminor, ICBL.
Benprotesen donerades till Nobelprismuseet av Humanity & Inclusion 2001.
Mekong-rullstolen är tillverkad i Kambodja, där många människor förlorat sina ben på grund av landminor. Rullstolen är tillverkad av Jesuit Refugee Service, en av medlemsorganisationerna i ICBL, den internationella kampanjen för att förbjuda landminor. ICBL började sitt arbete 1991 och utgörs av en lång rad personer och organisationer. Vid fredsprisutdelningen 1997 representerades ICBL av Tun Channareth, som har arbetat mot landminor efter att ha förlorat båda benen när en landmina exploderade. Han använde vid prisutdelningen en Mekong-rullstol.
Utvecklingen av Mekong-rullstolen började kring 1990. Initiativtagarna och formgivarna, David Constantine, Simon Gue, Richard Frost och Ian Harris har strävat efter att utforma rullstolen så att den är lämplig för låginkomstländer. De startade ett samarbete med Jesuit Refugee Service, som har tillverkat Mekong-rullstolen i sin verkstad i Phnom Penh sedan 1993.
Rullstolen gjordes till stor del av trä eftersom tillgången på stål i Kambodja vid denna tid var oregelbunden. Rullstolarna tillverkades som platta paket vid verkstaden i Phnom Penh och distribuerades sedan till lokala verkstäder där de monterades. På grund av landets bristfälliga infrastruktur vid tiden var transporterna problematiska. Formgivarna försökte arbeta efter rådande omständigheter och med tillgängliga material och ändå åstadkomma en produkt som var både funktionell och behaglig att använda.
Rullstolen donerades till Nobelprismuseet av Jesuit Refugee Service 2001.
Modellen visar strukturen för hemoglobin, som kartlades av Max Perutz.
En hemoglobinmolekyl består av ungefär tiotusen atomer. I denna modell representerar varje kula en aminosyra. Molekylen består av fyra kedjor av aminosyror. Med varje kedja sammanhänger en hem-grupp som representeras av kulorna med rosa färg i modellen. Vid dessa finns fickor där syreatomer kan transporteras. Det är detta som gör att hemoglobinet i blodet kan transportera det energigivande syret till kroppens muskler.
Modellen införskaffades av Nobelprismuseet på inrådan av Max Perutz 2000.
Fotografiet är en av flera tusen bilder som Max Perutz använde för att kartlägga hemoglobinmolekylens struktur. Bilden visar diffraktionsmönster från röntgenstrålar som passerat en kristall av hemoglobin. Med hjälp av fläckarnas positioner på mängder av röntgenfotografier samt omfattande beräkningar kan molekylstrukturen bestämmas.
Fotografiet överlämnades till Nobelprismuseet av Max Perutz 2000.
Röntgenkameran har använts av Max Perutz och John Kendrew i deras forskning om uppbyggnaden av proteinerna hemoglobin och myoglobin.
Kameran uppfanns vid början av 1940-talet av mineralogen M.J. Buerger. På dess röntgendiffraktionfotografier hamnar fläckarna i hörnen av ett tredimensionellt gitter som är den så kallat reciproka motsvarigheten till det verkliga kristallgittret. Dessa fotografier var lättare att tolka än de som kunnat tas med tidigare kameror.
Precessionskameran roterar kristallen kring en axel. Max Perutz och John Kendrew använde den tillsammans med ett hembyggt röntgenrör med en roterande anod som gav en tio gånger starkare stråle än dem som fanns på marknaden. Tack vare dessa instrument hade Perutz och Kendrew bättre förutsättningar än något annat laboratorium i världen. Detta bidrog starkt till deras klarläggande av de första proteinstrukturerna.
Kameran överlämnades till Nobelprismuseet av Max Perutz 2000.
Nobelpriset i litteratur för 1931 tilldelades Erik Axel Karlfeldts diktning. Karlfeldt, som hade varit Svenska Akademiens ständige sekreterare, hade avlidit några månader innan priset delades ut. Sedan 1974 delas Nobelpris inte ut postumt.
Nobelprisdiplomet är utfört av konstnären Berta Svensson-Piehl, som beskrivit diplomet på följande sätt:
”Erik Axel Karlfeldts diktning var som ett kraftfullt rotat, fruktbärande träd, med frisk källsprång vid sin rot. Figuren är en symbol för skaldekonsten, en Fridolin med sin gyllene lyra. Vid hans fot ligger ett hösthorn med flora och pomona. Rådjuret, en symbol för den lyssnande publiken. Lagerkransen symboliserar Nobelpriset, den gyllene kärven som bugar mot jorden och den i molnen uppåt pekande figuren symboliserar att priset överlämnades efter skaldens död.”
Diplomet donerades till Nobelprismuseet av Erik Axel Karlfeldts efterlevande 2000.
Nobelpriset i litteratur för 1931 tilldelades Erik Axel Karlfeldts diktning. Karlfeldt, som hade varit Svenska Akademiens ständige sekreterare, hade avlidit några månader innan priset delades ut. En Nobelprismedalj tillverkades dock. Sedan 1974 delas Nobelpris inte ut postumt.
Medaljen donerades till Nobelprismuseet av Erik Axel Karlfeldts efterlevande 2000.
