Filmen visar simuleringar av kemiska reaktioner mellan en väteatom och en vätemolekyl, som består av två väteatomer. Vätemolekylen delas i två väteatomer, varefter den ena av dessa bildar en ny vätemolekyl med den fria väteatomen. Simuleringarna var ett viktigt steg i Martin Karplus banbrytande arbete med datorbaserade metoder för att simulera atomers och molekylers rörelser och reaktioner under olika villkor. Filmen gjordes 1967.
Martin Karplus donerade filmrullen till Nobelprismuseet 2013.
Den 11 september 1916 tog Robert Bárány emot sin medalj och sitt diplom från kung Gustaf V på Stockholms slott. Han bar vid detta tillfälle dessa handskar. Bárány hade tilldelats priset redan föregående år, men under första världskriget hölls inga prisutdelningsceremonier och Bárány hade dessutom varit förhindrad. Som frivillig hade han tjänstgjort som kirurg i den österrikiska armén på östfronten. När han 1915 tilldelades 1914 års medicinpris hade han blivit krigsfånge i Ryssland. Efter förhandlingar av den svenske prins Carl på Röda Korsets vägnar frigavs han 1916.
Handskarna donerades till Nobelprismuseet av Robert Báránys efterlevande 2013.
Handduken är för Shirin Ebadi en påminnelse om hennes tid i fängelse. Bakgrunden är att Ebadi, som är advokat, efter studentupploppen i Iran 1999 erbjöd sig att företräda en familj vars son dödats när protesterna slogs ned av beväpnade grupper. I juni 2000 fängslades hon efter anklagelser om att ha manipulerat ett videofilmat vittnesmål av en avhoppare från en av de beväpnade grupperna. När hon ville tvätta sig nekades hon en handduk. Hon hade dock med sig pengar som precis räckte till en handduk i fängelsets butik. Efter sin frigivning bevarade hon den som ett minne.
Shirin Ebadi donerade till Nobelprismuseet 2012.
Denna T-tröja fick Alvin Roth av sina studenter. Att på bästa sätt föra ihop olika aktörer med varandra har varit centralt i Alvin Roths Nobelprisbelönade arbeten. Bland annat har han utvecklat system för att para ihop organdonatorer och patienter som behöver en transplantation. Vad kan vara en mer passande tröja för honom än en med hans porträtt och benämningen "Mr Matching"?
Alvin Roth donerade T-tröjan till Nobelprismuseet 2012.
I glaskuben syns en tredimensionell bild av ett viktigt förlopp på ytan av våra celler. En så kallad receptor blir just aktiverad av ett hormon, adrenalin, och överför signalen ned i cellen genom en koppling till ett så kallat G-protein. Modellen är etsad i glas i tre dimensioner. Brian Kobilka och hans medarbetare lät tillverka modellen efter att de 2011 lyckats kartlägga strukturen för de sammankopplade molekylerna.
Brian Kobilka donerade modellen till Nobelprismuseet 2012.
Videokameran användes av Steven Chu i en serie experiment där atomer stängdes in i en fälla med hjälp av laserljus. Atomer rör sig normalt med svindlande hastigheter, men Chu utvecklade 1985 en metod för att bromsa ned dem med hjälp av laserljus. När atomer träffas av ljuspartiklar, fotoner, med bestämda energier påverkas nämligen deras rörelse som vid en stöt. Med sex laserstrålar ordnade parvis i motsatta riktningar kunde på så vis ungefär en miljon atomer fångas. De bildade ett skimrande moln stort som en ärta och med hjälp av videokameran kunde förloppet registreras.
Steven Chu donerade videokameran till Nobelprismuseet 2012.
Som femtonåring började Tomas Tranströmer använda denna anteckningsbok 1946. Insekter var tidigt ett av Tranströmers stora intressen och på de första sidorna finns teckningar av skalbaggar. När han några år senare, 1951, på allvar börjat skriva dikter började han åter använda anteckningsboken. Där finns bland annat ett utkast till den inledande dikten i hans debutsamling 17 dikter från 1954. Anteckningsboken innehåller även utkast till musikaliska kompositioner.
Tomas Tranströmer donerade anteckningsboken till Nobelprismuseet 2011.
Som president i Liberia har Ellen Johnson Sirleaf verkat för fred, försoning och social och ekonomisk utveckling. Hon fick denna mortel med stöt som gåva av kvinnliga jordbrukare från den liberianska landsbygden.
Ellen Johnson Sirleaf donerade morteln till Nobelprismuseet 2011.
Myntet, som Thomas Sargent fick av sin farfar, blev en gnista som tände hans intresse för ekonomi. Myntet är en "hard-times token", privat utgivna, inofficiella mynt, som gavs ut under den finansiella och politiska turbulensen i USA 1833–1843. Hard-times tokens hade ofta ett politiskt satiriskt innehåll. Detta mynt, utgivet 1834, propagerar mot president Andrew Jackson. Sargent har senare publicerat artiklar om den ekonomiska historien och utvecklingen i USA.
Thomas Sargent donerade myntet till Nobelprismuseet 2011.
Medaljen, "Belden Mathematical Prize", utdelades till Moses Greenfield, som den näst bästa matematikstudenten i New Yorks allmänna skolor 1935. Greenfield var Thomas Sargents svärfar och gav honom medaljen efter att de 1993 publicerat en artikel tillsammans.
Thomas Sargent donerade medaljen till Nobelprismuseet 2011.
Denna T-tröja kommer från "Minnesota Economics", ekonomiska institutionen vid University of Minnesota, där Thomas Sargent arbetade under 1970- och 1980-talen. Motivet är en parafras på Eugène Delacroix’ målning "Friheten på barrikaderna", som hyllar Julirevolutionen i Frankrike 1830. Istället för Frankrikes motto ”Liberté, Égalité, Fraternité” (”Frihet, Jämlikhet, Broderskap”) står det ”Equilîbrité, Optimâlité, Calîbrité”, vilket är låtsasfranska för ”Jämvikt, Optimalitet, Kalibrering” – nyckelkoncept i ekonometrik.
Thomas Sargent donerade T-tröjan till Nobelprismuseet 2011.
Inför Nobelprisutdelningen 2011 lät en av fysikpristagarna, Adam Riess, tillverka manschettknappar till sig och de 18 andra medlemmarna i hans forskarlag.
På knapparna är formeln ”q0<0” ingraverad. Formelns innebörd är att universum expanderar allt snabbare och snabbare. Detta var den upptäckt som Riess och hans medpristagare tilldelades fysikpriset för.
Knapparna som visas här beställde Riess som prov innan han beställde de 19 övriga paren. Han donerade dessa provexemplar till Nobelprismuseet 2011.
Slipsens mönster avbildar en kvasikristall, en struktur som är matematiskt regelbunden men inte upprepar sig periodiskt. Fysiker hade länge ansett att alla kristallstrukturer var periodiska mönster och när Dan Shechtman 1982 upptäckte att kvasikristaller faktiskt fanns bemöttes han med misstro. Så småningom visade det sig dock att han hade rätt och han tilldelades 2011 Nobelpriset i kemi för upptäckten. Shechtman hade på sin 70-årsdag tidigare samma år fått slipsen som gåva av universitetet Technion i Haifa i Israel, vars rektor Peretz Lavie låtit tillverka den.
Dan Shechtman donerade slipsen till Nobelprismuseet 2011.
Apparaten konstruerades av Arvid Carlsson och hans kolleger för att rena vävnadsextrakt och isolera bland annat ämnet dopamin, som Carlsson hade upptäckt. Reningen gjordes genom att pressa extraktet genom en så kallad jonbytarkolonn som kunde ta upp och binda dopaminet. Därefter pressades en vätska genom kolonnen. Vätskan löste ut dopaminet och separerade det samtidigt från andra komponenter. Detta möjliggjorde en efterföljande bestämning av mängden dopamin.
Arvid Carlsson donerade experimentuppställningen till Nobelprismuseet 2011.
Radbandet är ett Japa mala, ett österländskt radband med 108 pärlor, som används inom både buddhism och hinduism för att räkna mantror.
Den 14:e Dalai lama donerade radbandet till Nobelprismuseet 2011.
Kanske är glasögonen något av det första man tänker på när man ska beskriva Tenzin Gyatso, den 14:e Dalai Lama av Tibet. Kanske kan de också ses som en symbol – världen kan betraktas på olika sätt och ur olika synvinklar. För Dalai Lama är odlingen av inre frid och integritet det slutliga vapnet för att åstadkomma förändringar i en värld som ter sig irrationell. Tolerans och medkänsla är nyckelord i hans livshållning.
Dalai Lama donerade glasögonen till Nobelprismuseet 2011.
Från en sutra med buddhismens gamla heliga texter hämtar Dalai lama visdom och inspiration även i dagens värld.
För Dalai lama är odlingen av inre frid och integritet är det slutliga medlet för att åstadkomma förändringar i en värld som ter sig irrationell. I sin Nobelprisföreläsning sade han: ”Inre fri är nyckeln: om du har inre frid så påverkar yttre problem din djupa känsla av frid och lugn. I det sinnestillståndet kan du hantera olika situationer med lugn och förnuft samtid som du behåller din inre lycka.”
Den 14:e Dalai lama donerade sutran till Nobelprismuseet 2001.
Arbetsbänken kommer från verkstäderna vid det forna Leninvarvet i Gdansk, där Lech Wałęsa arbetade som elektriker. Efter att en omfattande strejk utbröt i Polen 1980 bildades den fria fackföreningen Solidaritet. Wałęsa var en av grundarna och blev rörelsens ledare och talesman.
Solidaritet fick stor betydelse för den utveckling som slutade med de kommunistiska regimernas fall i Östeuropa. Wałęsa valdes 1990 till Polens president. Bänken ger med sin robusta tyngd en påminnelse om Wałęsas yrkesmässiga bakgrund, men också en symbolisk bild av kraften i de omvälvningar han bidrog till att sätta i rörelse.
Arbetsbänken donerades till Nobelprismuseet av skeppsvarvet i Gdansk i samband med att konstnären Grzegorz Klaman 2010 gjorde en konstinstallation på museet.
Med hjälp av vanlig tejp och en bit grafit gjorde Andre Gejm och Konstantin Novosiolov ett experiment med överraskande resultat.
Grafit är en av form av kol som bland annat finns i blyertspennor. Fysiker hade räknat ut att skikt av kol som bara var en atom tjockt skulle ha intressanta egenskaper, men trodde att sådana var omöjliga att framställa i verkligheten. Gejm och Novosiolov prövade dock att med vanlig tejp fånga upp flagor från en bit grafit. Det visade sig att vissa av flagorna var extremt tunna. Materialet ”grafen” var verklighet.
Den elektroniska komponenten är en av de första där grafen använts.
Andre Gejm och Konstantin Novosiolov donerade grafiten, tejphållaren och den elektroniska komponenten till Nobelprismuseet 2010.
Anteckningsblocket är ofta ett av författarens viktigaste arbetsredskap. Detta block har använts av Mario Vargas Llosa. Blocket kommer från El País, den största dagstidningen i Spanien, där Vargas Llosa ibland medverkar. Han är en författare som ofta engagerar sig i samtidens aktuella frågor och har i blocket skrivit om en del av världshändelserna under 2004. Han har också varit politiskt aktiv och kandiderade 1990 i presidentvalet i sitt hemland Peru.
Mario Vargas Llosa donerade anteckningsblocket till Nobelprismuseet 2010.
I sitt hem har Mario Vargas Llosa en stor samling flodhästar. Flodhästen figurerar också i hans litterära verk, till exempel i pjäsen Kathie och flodhästen. Vargas Llosa har också fäst sig för historien om en flodhästunge, som förlorade sin mor när tsunamin 2004 drabbade Kenya. Flodhästen sökte efter en annan mor och fann – en hundraårig sköldpadda! Sköldpaddan tog hand om flodhästen och när flodhästen blev större tog den hand om sköldpaddan. Vargas Llosa menar att vi människor borde vara mer som flodhästen och sköldpaddan.
Mario Vargas Llosa donerade flodhästen till Nobelprismuseet 2010.
Pipstället var en följeslagare när Oliver Williamson skrev ett av sina betydande arbeten Transaction Cost Economics under 1970-talet.
Oliver Williamson donerade pipstället till Nobelprismuseet 2009.
Baseball är en sport som låg Oliver Williamson varmt om hjärtat. Baseball-handsken hade också en speciell betydelse för honom eftersom baseball lärde honom mycket om betydelsen av lagarbete.
Oliver Williamson donerade baseball-handsken till Nobelprismuseet 2009.
Filmen, som är från 1966, visar Charles Kao under hans tidiga experiment med optiska fibrer som gjordes vid det brittiska telebolaget Standard Telecommunication Laboratories.
Kaos slutsats av experimenten var att optiska fibrer skulle kunna användas för effektiv överföring av information om glaset i dem kunde göras renare. Målet förverkligades så småningom och en stor del av vår kommunikation går idag genom optiska fibrer.
Filmen skänktes till Nobelprismuseet av Richard Epworth vid Standard Telecommunication Laboratories i samband med att Kao tilldelades Nobelpriset i fysik 2009.
Fysikens utveckling är en populärvetenskaplig bok skriven av Albert Einstein och Leopold Infeld. Makato Kobayashi läste den som gymnasist i japansk översättning och den inspirerade honom att fortsätta studera fysik.
Makato Kobayashi donerade böckerna till Nobelprismuseet 2009.
Modellen visar en ribosom. I ribosomerna i våra celler sker en av de mest grundläggande processerna i livets kemi – produktion av proteiner utifrån den genetiska informationen i RNA-molekyler.
Att kartlägga ribosomens mycket komplexa struktur var möjligt genom insatser av många forskare, däribland Thomas Steitz, Venkatraman Ramakrishnan och Ada Yonath.
Thomas Steitz donerade modellen till Nobelprismuseet 2009.
Kan en nöt symbolisera ett författarskap? Jean Marie Gustave Le Clézio har plockat nöten från ett av de fåtal calvariaträd som ännu växer på Mauritius. Enligt legenden spreds trädet via spillning från fågelarten dront. Då européerna kom till ön på 1600-talet utrotades dronten och calvariaträden kunde inte längre spridas. Mötet mellan den västerländska kulturen och andra kulturer är ofta ett motiv i Le Clézios författarskap. Ofta uttrycker han stark kritik till européers behandling av folk i andra världsdelar.
Jean Marie Gustave Le Clézio donerade nöten och brevet till Nobelprismuseet 2009.
Saxen låter oss ana ett experimentellt arbetssätt för att skriva poesi. Förutom att skriva romaner skapar Herta Müller dikter i collageform. Hon klipper ut ord och fraser ur olika tidningar och bildar av dessa urklipp nya ordkombinationer och bilder.
Denna nagelsax är den första hon använde när hon började skapa collage. När en kringresande knivslipare dök upp i Herta Müllers kvarter lämnade hon in saxen för slipning. När saxen kom tillbaka var dock ena bladet snett och när hennes man försökte böja tillbaka det gick det av. Förtvivlad fick hon börja leta efter en ny sax.
Herta Müller donerade saxen till Nobelprismuseet 2009.
Modellen ger en förenklad bild av en ribosom – en av de många förfinade och komplicerade strukturer som finns i våra celler. En ribosom består av hundratusentals atomer. Att kartlägga alla deras positioner i detalj ansågs av många som omöjligt när Ada Yonath började sitt arbete. Men det gick!
I denna modell representerar det röda snöret en mRNA-molekyl vars uppgift är att överföra den genetiska koden till ribosomen. Det blå snöret representerar ett protein som produceras av ribosomen.
Ada Yonath donerade modellen till Nobelprismuseet 2009.
Servetten är omsorgsfullt broderad och fållad av Alva Myrdal. Handarbete var en viktig avkopplingsyssla för henne och hon höll på med det långt upp i åren.
Servetten donerades till Nobelprismuseet av Alva Myrdals efterlevande 2009.
Skrivmaskinen användes av Alva Myrdal bland annat under arbetet med hennes bok Spelet om nedrustningen, som kom ut 1976.
En skrivmaskin leder kanske främst tankarna till skrivande och tänkande i avskildhet. Detta var också en del av Alva Myrdals verksamhet, även om en stor del av hennes arbete ägde rum i talarstolar och vid förhandlingsbord. Med en bakgrund inom psykologi, sociologi och pedagogik engagerade sig Alva Myrdal under 1930-talet inom familje- och socialpolitik. Efter sina insatser inom den svenska socialpolitiken ägnade hon sig från 1950-talet alltmer åt internationellt arbete. Bland annat hade hon en rad uppdrag för FN. Särskilt engagerade hon sig för fred och nedrustning. Som svensk chefsdelegat vid nedrustningskonferensen i Genève 1962-1973 arbetade hon bland annat mot stormakternas kapprustning. Vid sidan av sitt engagemang för freden verkade hon också starkt för jämlikhet mellan könen.
Skrivmaskinen donerades till Nobelprismuseet av familjen Myrdal 2009.
Med denna håv samlade Osamu Shimomura och hans medarbetare in många exemplar av maneten Aequorea aequorea för att utvinna ett ämne som gör deras kanter självlysande. Håven som tillverkades omkring 1968 och var utformades för att vara lätt och smidig att röra i vattnet. Maneterna måste fångas på rätt håll så att inte deras kanter skadades. Handtaget målades i svart och orange, för att symbolisera Princeton University.
Osamu Shimomura donerade håven till Nobelprismuseet 2009.
Osamu Shimomuras forskning om självlysande biologiska ämnen började med det lilla kräftdjuret Cypridina hilgendorfii. I provröret finns torkade exemplar av organismen.
När det sandliknande materialet fuktas blir det självlysande. Provet samlades in av japanska soldater under andra världskriget, då det användes som en diskret ljuskälla. Vid krigsslutet togs det om hand av amerikanska marinen och hamnade sedan vid Princeton University.
De självlysande kräftdjuren intresserade även efter kriget japanska forskare. Den unge kemisten Osamu Shimomura fick 1955 i uppgift att ta reda på vad som gjorde djuren självlysande. Efter omfattande arbete lyckades han hitta orsaken: ett självlysande protein. Shimomura skulle senare fortsätta sin forskning om självlysande biologiska ämnen vid Princeton University.
Osamu Shimomura donerade provröret till Nobelprismuseet 2009.
Plastdunkarna användes av Osamu Shimomura och hans medarbetare i arbetet med att utvinna självlysande ämnen ur maneter av arten Aequorea aequorea. Dunkarna innehöll lösningar av ammoniumsulfat och syran EDTA.
Från tusentals maneter lyckades Shimomura och hans medarbetare utvinna några gram av ett självlysande protein, aequorin. De lyckades också utvinna små mängder av ett annat protein som avgav ett svagt grönt ljus. Denna upptäckt av grönt fluorescerande protein (GFP) skulle få stor betydelse inom forskningen. Med hjälp av GFP kan man studera processer i olika organismers celler.
Osamu Shimomura donerade plastdunkarna till Nobelprismuseet 2009.
När Alfred Nobel tilldelades hederslegionen var det en bekräftelse på den ställning han nått i Frankrike. Nobel gav flera gånger uttryck för att han personligen inte tillmätte ordnar och utmärkelser någon större vikt, men han såg den affärsmässiga nyttan av det erkännande de innebar. Innerst inne var han kanske också smickrad över bevis på uppskattning.
Toshihide Maskawa började använda denna räknesticka när han gick i gymnasieskolan. Exempelvis använde han den när han som sjuttonåring strax efter uppskjutningen av satelliten Sputnik 1957 gjorde beräkningar av satellit- och raketbanor. Maskawa fördjupade sig senare i kvantfysikens matematik. Maskawa skaffade sig 1973 sin första programmerbara fickräknare och räknestickan fick träda ur tjänst.
Toshihide Maskawa donerade räknestickan till Nobelprismuseet 2008.
Portföljen har tillhört Klas Pontus Arnoldson. Som skribent och politiker verkade Arnoldson för freden. I svenska riksdagen förespråkade han neutralitetspolitik – att inte stödja någon part i en väpnad konflikt. Arnoldson grundade 1883 Svenska freds- och skiljedomsföreningen och blev föreningens sekreterare.
Portföljen donerades till Nobelprismuseet av Klas Pontus Arnoldsons efterlevande 2008.
En anteckningsbok som Roger Tsien använde när han var omkring åtta år gammal ger inblickar i hans bild av omvärlden och hur hans intressen föddes under barndomsåren. Anteckningsboken innehåller listor på länder och storstäder och teckningar av komplicerade trafikkorsningar och berömda broar, som den unge Roger Tsien fascinerades av. Faderns arbete inom flygvapnet avspeglas i listor med flygplanstyper. Ett vaknande intresse för kemi visas av listor på grundämnen, mineral, vitaminer och läkemedel samt en rad skisser över kemiska experiment som Tsien ritat av ur en bok. Här finns också några sidor med kinesiska ord, något som Tsien dock tyckte var ganska tråkigt.
Roger Tsien donerade anteckningsboken till Nobelprismuseet 2008.
På Martti Ahtisaaris skrivbord, där han som finsk president, diplomat och fredsförhandlare verkat för en fredligare värld, stod länge denna björn. Den är en gåva från soldater som skadats under Vinterkriget mellan Finland och Ryssland 1939–1940. Björnen är tillverkad av krigsinvaliden Väinö Kekkonen från Karelen, Ahtisaaris hembygd, som han fördrevs ifrån som liten pojke under kriget. För dem som försvarade hembygden blev framtiden inte alltid lika ljus som för Ahtisaari. ”Björnen är en symbol för Finland, och kanske också för mig”, sade Ahtisaari.
Martti Ahtisaari donerade träbjörnen till Nobelprismuseet 2008.
Hatten har tillhört Gunnar Myrdal. Det är en bredbrättad filthatt och han använde den under 1960-talet.
Hatten donerades till Nobelprismuseet av Gunnar Myrdals efterlevande 2008.
Piporna och pipstället har tillhört Gunnar Myrdal. Han hade dem bland annat under sin tid som föreståndare vid Institutet för internationell ekonomi, som då låg i Wenner-Gren Center i Stockholm. Institutet för internationell ekonomi grundades 1962 i samband med att en personlig professur inrättades för Myrdal. Han ledde institutet till 1967.
Piporna och pipstället donerades till Nobelprismuseet Gunnar Myrdals efterlevande 2008.
På papperet finns anteckningar från ett seminarium som blev impulsgivande för Martin Chalfies forskning.
Vid slutet av 1980-talet hölls lunchseminarier, ”Neurolunch”, varje tisdag kl. 12 vid institutionen för biovetenskap på Columbia University. Den 25 april 1989 höll Paul Brehm en presentation om självlysande organismer som blev avgörande i Martin Chalfies forskning. Chalfie fick idén att i sin forskning använda grönt fluorescerande protein som markör för hur gener uttrycks. Under och efter seminariet antecknade han på detta papper bland annat namn på forskare inom området. Ett av dem är ”Shimomura”. Osamu Shimomura, Roger Tsien och Martin Chalfie fick senare dela 2008 års Nobelpris i kemi.
Martin Chalfie donerade anteckningarna till Nobelprismuseet 2008.
Roger Myerson läste Isaac Asimovs science fiction-roman _Stiftelsen_ när han var tolv år gammal. Boken inspirerade honom att senare ägna sig matematiskt inriktad samhällsvetenskap.
Roger Myerson donerade boken till Nobelprismuseet 2007.
Manuskripten är de handskrivna originalen till två av Roger Myersons mest inflytelserika vetenskapliga publikationer: "Incentive Compatibility and the Bargaining Problem" från 1979 och "Optimal Auction Design" från 1981.
Roger Myerson donerade manuskripten till Nobelprismuseet 2007.
Modellen från Roger Kornberg visar strukturen för RNA-polymeras, en molekyl med en viktig roll i en av livets grundläggande processer. Molekylen är ett enzym, ett ämne som påskyndar kemiska processer, och är aktivt i överföringen av den genetiska informationen i DNA-molekyler till RNA-molekyler. Genom ett slags ficka i RNA-polymerasmolekylen matas en lång RNA-molekyl fram. Ordningen av RNA-kedjans beståndsdelar bestäms av den hos en DNA-molekyl som parallellt läses av i RNA-polymerasmolekylens ficka.
Roger Kornberg donerade modellen till Nobelprismuseet 2006.
