Käppen användes av Michail Gorbatjov under de sista åren av hans liv. Efter hans bortgång fick Dmitrij Muratov den som gåva av Gorbatjovs dotter Irina Virganskaja. Gorbatjov hade medverkat till att finansiera grundandet av tidningen Novaja Gazeta, som under Muratovs redaktörskap bedrev kritiskt undersökande journalistik.
Muratov minns hur Gorbatjov en gång på en restaurang dunkade med käppen i bordet och sade: "Först av allt, lyssna till mitt tal för FN!" Han tog upp ett blad och läste: "FÖRBJUD KRIGET." Muratov frågade: "Var det allt?" Gorbatjov svarade: "Finns det något att tillägga?" Och dunkade ännu en gång med käppen i bordet.
Dmitrij Muratov donerade käppen till Nobelprismuseet 2023.
Denna doktorsväska användes av Harvey Alter under hans sista år under utbildningen till läkare. Han studerade vid University of Rochester och gjorde den avslutande praktiken vid Strong Memorial hospital vid början av 1960-talet. Alter gjorde senare banbrytande forskning inom virologi och upptäckte det tidigare okända viruset hepatit C.
Harvey Alter donerade doktorsväskan till Nobelprismuseet 2023.
Den belarusiske människorättskämpen Ales Bjaljatski skickade julen 2022 detta kort till sin kollega Ales Kapucki. Den blå stämpeln visar att kortet skickades från anstalten SIZO No. 1 i Minsk där Bjaljatski satt häktad vid tiden. Hälsningen lyder:
”Käre Ales!
Jag gratulerar dig vid firandet av Guds födelse! God jul och Gott nytt år! Jag önskar dig allt det bästa! Må drömmar besannas!
Ales Bjaljatski, 28 december 2022”
Bjaljatski hade häktats 2021 efter anklagelser om skattebrott. Han satt fängslad vid beskedet att han tilldelats Nobels fredspris i oktober 2022. Han dömdes 2023 till tio års fängelse för smuggling och finansiering av politiska protester.
Vykortet donerades till Nobelprismuseet av Ales Kapucki 2022.
Kedjan har använts vid flera aktiviteter som Center for Civil Liberties, CCL, genomfört sedan 2014 som ett svar på Rysslands arrestering av människorättsaktivister på Krim. Ett exempel är kampanjen #SaveOlegSentsov som samlade tusentals människor från 40 länder för att demonstrera mot fängslandet av den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov och andra politiska fångar. Till slut släpptes 34 personer, en av dem var Oleg Sentsov. Kampanjen vädjade om stöd från Europarådets parlamentariska församling och var samtidigt en påminnelse om att politiska fångar fortfarande hålls i fängelser i Ryssland.
CCL donerade kedjan till Nobelprismuseet 2023.
Med denna väska anlände Nelly Sachs till Sverige i maj 1940. I den fanns vad hon fick med sig när hon tillsammans med sin mor flydde med ett av de sista civilflygen från Berlin under det pågående världskriget. Som judinna hade hon förföljts av nazisterna och insåg att hennes liv var hotat. Flykten var möjlig genom starkt stöd från vänner. En av dem som gick i god för Nelly Sachs och hennes mor var Selma Lagerlöf. Sachs hade som ung fängslats av Lagerlöfs berättelser och hade brevväxlat med henne. Nelly Sachs kom själv att bli författare och hennes poesi och dramatik präglades starkt av det judiska folkets öde.
Nelly Sachs överlät väskan till sin vän och översättare Margaretha Holmqvist. Hon gav den 2010 till författaren Aris Fioretos, för att den skulle ingå i en stor utställning om Sachs liv och verk, som visades i Tyskland, Schweiz samt i Stockholm. Fioretos donerade 2023 väskan till Nobelprismuseet.
Under de fyra år som Louise Glück arbetade med diktsamlingen Averno lyssnade hon intensivt på denna CD med musik av Gustav Mahler. I samband med att hon donerade skivan till Nobelprismuseet beskrev hon i ett brev musikens betydelse i hennes skrivande:
"Under största delen av mitt liv har skrivandet av en bok föregåtts (ofta under åtskilliga år) av besatt lyssnande till ett speciellt musikstycke. Jag säger skrivandet av en bok som om det handlade om ett stadigt arbete mot ett bestämt mål. Men enligt min erfarenhet är skrivandet oregelbundet, en sorts behärskad ledighet varvad med en ihållande tystnad. Bara musiken är både inspirerad och stadig; för mig verkar det som om dikterna uppstår ur den.
Under de fyra år som AVERNO skrevs var detta vad jag lyssnade till. En del läsare som inte visste något om mina skrivvanor hörde Mahler, särskilt i "Oktober" – ett erkännande, tänker jag, till musikens drabbande underlighet."
Louise Glück donerade CD:n till Nobelprismuseet 2023.
En läkarrock och fem instrument för medicinska undersökningar representerar för Denis Mukwege hans arbete med att hjälpa kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld i Demokratiska Republiken Kongo.
När Denis Mukwege träffar skolbarn frågar de ofta vad man gör för att få Nobels fredspris. Han brukar då på ett konkret sätt försöka berätta om sitt arbete som läkare. Med samma syfte har han till Nobelprismuseet överlämnat sin gåva:
en läkarrock
en blodtrycksmätare
ett stetoskop som används för att lyssna på bland annat hjärta och lungor
ett trattformat trästetoskop som används för att lyssna på fosters hjärtslag
depressor och spekulum, två instrument som används vid gynekologiska undersökningar
Med hjälp av dessa redskap samt känsla och engagemang har Mukwege arbetat med att hjälpa kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld. Han är verksam vid Panzi-sjukhuset i sin hemstad Bukavu i Demokratiska Republiken Kongo. Han har även på internationell nivå varit starkt engagerad i kampen mot sexuellt våld som vapen i krig och konflikter.
Denis Mukwege donerade läkarrocken och instrumenten till Nobelprismuseet 2023.
Modellen avbildar proteinet Cas9 som spelar en nyckelroll i CRISPR/Cas9, ett kraftfullt och precist verktyg för att ändra i organismers arvsmassa. Modellen har använts av Jennifer Doudna, en av forskarna bakom CRISPR/Cas9.
Jennifer Doudna donerade modellen till Nobelprismuseet 2022.
Skosnören har i ändarna en liten hätta, en dubb, som skyddar snöret från att fransas upp. Elizabeth Blackburn har beskrivit funktionen hos telomererna, som hon studerat, som likadan. I sina föreläsningar har hon använt sig av dessa skosnören i storformat. Telomererna är de yttersta delarna av kromosomernas DNA-molekyler. De är utformade så att kromosomerna får ett visst skydd, men vid varje celldelning förkortas telomererna ändå en bit.
Elizabeth Blackburn donerade skosnörena till Nobelprismuseet 2022.
Kretskortet är flyttalsprocessorn från datorn APE (Array Processor Experiment) som byggdes i Rom 1985–1987. Denna var ett viktigt hjälpmedel för de omfattande beräkningar som krävdes i Giorgio Parisis forskning om komplexa system.
Giorgio Parisi donerade kretskortet till Nobelprismuseet 2022.
Denna kopia av en teckning har donerats till Nobelprismuseet av människorättsorganisationen Memorial, som arbetar med att samla, bevara och publicera material om förtrycket under Sovjetunionens totalitära regim.
Teckningen "Kråkan" gjordes av den ryske konstnären Boris Sveshnikov i ett fångläger 1949-1950. Som 19-årig konststudent dömdes han 1946 till 8 års fängelse för anti-sovjetisk propaganda. Han avtjänade straffet i arbetslägret Ukho-Izhemsky i republiken Komi i norra Ryssland.
Teckningen innehåller både realistiska och drömlika element. För Memorial berättar den om hur liv och talang har förstörts. Den symboliserar ensamhet, orättvisa och ofrihet, men den förmedlar också hopp.
Memorial donerade kopian av teckningen till Nobelprismuseet 2023.
När Charles Rice fyllde 60 år fick han detta ägg av sin mentor Dennis Barrett, som har målat ägget. Han fick ägget i det tillhörande glaset, som fungerar som ett skydd. Rice träffade Barrett 1970. Barrett väckte Rices intresse för virologi och blev hans mentor och vän. För Rice symboliserar ägget att tillfälliga möten kan leda livet in på nya banor. Han vill också understryka betydelsen av att ha en stödjande mentor.
Charles Rice donerade ägget och glaset till Nobelprismuseet 2022.
I dessa alldagliga kemiska produkter finns ingredienserna till en banbrytande kemisk innovation. Paketet innehåller ett sötningsmedel där aminosyran fenylalanin ingår. Flaskan innehåller aceton, som bland annat används som färgborttagningsmedel. David MacMillans forskargrupp kombinerade dessa två molekyler till det första exemplet på en ny typ av katalysator: en organokatalysator. Två vanliga, billiga och hållbara ämnen kunde alltså kombineras till en katalysator som kan driva fram en mångfald av olika kemiska reaktioner.
David MacMillan donerade kemikalierna till Nobelprismuseet 2022.
Denna hatt till en gastub har fungerat som maskot för David MacMillans forskargrupp. Maskoten har fått namnet ”Nabo”. MacMillan är inte överdrivet förtjust i Nabo, men hans medarbetare har älskat att smyga in honom i olika sammanhang. Till exempel syntes Nabo när MacMillan höll sin Nobelprisföreläsning. MacMillan förhållande till sina många medarbetare präglas av värme och Nabo blir en symbol för detta. Nu är Nabo dock förpassad till Nobelprismuseets samlingar.
David MacMillan donerade maskoten till Nobelprismuseet 2020.
Benjamin List köpte denna burk med kosttillskott vid tiden för sin Nobelprisbelönade forskning. Kosttillskottet utgörs av ämnet prolin, som spelar en nyckelroll i Lists upptäckt. Prolin fungerar som katalysator för att bygga ihop molekyler. List prövade att använda det för att bygga ihop en molekyl som förekommer i två spegelvända former och upptäckte att nästan bara den ena formen bildades. Detta är en mycket värdefull egenskap vid tillverkning av läkemedel.
Benjamin List donerade kosttillskottet till Nobelprismuseet 2022.
På magnetbandet finns den första samlingen av mätdata från Andrea Ghez' forskning om ett supermassivt svart hål i centrum av vår galax Vintergatan. Ghez fick arbeta hårt med att få resurser och tillgång till Keck-observatoriet på Hawaii för att genomföra projektet. När mätresultaten kom gav de överraskande klara besked. På anteckningarna från observationerna återfinns kommentaren "Holy shit!". Forskningen har dock tagit lång tid, omkring 30 år, och under tiden har tekniken förändrats enormt. Det har heller inte bara handlat om att samla in data utan också att bevara dem. Magnetbandet blir en sorts symbol även för detta.
Andrea Ghez donerade till Nobelprismuseet 2022.
Glasföremålet är en del av den avancerade optisk utrustning som var avgörande i Reinhard Genzels forskning om ett supermassivt svart hål i centrum av vår galax. Metoden som användes, Integral field spectroscopy, handlar om att kombinera bildanalys och spektroskopi. Denna del av utrustningen, en "3D Slicer" användes i ett steg av undersökningarna. Forskningen handlar starkt förenklat om att fånga upp strålning, dela upp den i strålning av olika våglängder, och sedan tolka mätdata.
Reinhard Genzel donerade den optiska utrustningen till Nobelprismuseet 2022.
Detta provrörsställ har en särskild plats i Emmanuelle Charpentiers hjärta. Hon använde det först under hennes tid som postdoktor vid Rockefeller University i New York. För att ingen annan skulle ta stället har hon märkt det med sitt smeknamn: ”Manue C”. För Charpentier symboliserar provrörsstället hennes tid som mikrobiolog och påminner om tiden som doktorand vid Pasteurinstitutet i Paris, där det fanns ställ av samma typ, och tiden i New York. På ett museum i Berlin såg hon ett liknande provrörsställ som använts av Nobelpristagaren Robert Koch och tänkte att hennes ställ också kunde höra hemma på ett museum. Till skillnad från nutida provrörsställ, som är gjorda av plast, är detta äldre ställ tillverkat i trä. Det har även fått göra tjänst som pennställ.
Emmanuelle Charpentier donerade provrörsstället till Nobelprismuseet in 2020.
Denna lärobok i organisk kemi spelade en avgörande roll för att Carolyn Bertozzi blev forskare i kemi. Hon var först inställd på att studera medicin. I studierna ingick en kurs i organisk kemi med denna lärobok, som kom att tända hennes intresse för kemi. Boken blev hennes “bästa vän”, hon bytte studieinriktning mot kemi och fortsatte med forskning på området.
Burken innehåller jordnötssmör av Bertozzis favoritmärke. Hon säger att hon äter jordnötssmör mer än något annat livsmedel. Det är en källa till energi och hjälper tankeverksamheten.
Carolyn Bertozzi donerade läroboken och jordnötssmöret till Nobelprismuseet 2022.
Denna "multikolonn" spelade en avgörande roll i de experiment som Morten Meldal utvecklade inom klickkemi, som handlar om att bygga ihop olika molekyler med varandra. Meldal uppfann multikolonnen för att blanda olika ämnen i serier av försök. Små provrör placeras över brunnarna i multikolonnen. När denna vänds uppochned töms brunnarnas innehåll i provrören. Innehållet kan sedan blandas och omfördelas. Detta är den första multikolonnen och Meldal har själv tillverkat den i en grannes garage 1987. Multikolonnen har sedan vidareutvecklats.
Morten Meldal donerade multikolonnen till Nobelprismuseet 2022.
Kopparkloten är uttryck för Barry Sharpless passionerade intresse för kemi. Grundämnet koppar har en särskild plats i hans hjärta. Den rena metallen har en vacker färg och glans och kopparjoner har en fantastisk förmåga att driva på kemiska reaktioner. Denna egenskap, att fungera som katalysator, spelar en viktig roll i Sharpless forskning kring hur molekyler kan byggas ihop på ett effektivt sätt.
Barry Sharpless donerade kopparkloten till Nobelprismuseet 2022.
Apparaturen användes för att skapa sammanflätade fotoner i Anton Zeilingers experiment om kvantsammanflätning. I den runda hållaren sitter en kristall för nedkonvertering. Den används för att från en stråle av fotoner framställa par av fotoner. Den större metalltuben är en så kallad Pockelscell som användes för att ändra polarisationen hos ljus som passerar genom tuben. Den användes vid experiment vid slutet av 1990-talet. Den mindre tuben är en nyare typ av Pockelscell.
Zeilingers experiment handlade mer specifikt om hur okända kvanttillstånd kan överföras från en partikel till en annan: kvantteleportation.
Anton Zeilinger donerade apparaturen till Nobelprismuseet 2022.
Metallkammmaren är en optisk switch och var den avgörande komponenten i Alain Aspects experiment om fenomenet kvantsammanflätning i början av 1980-talet. Experimentet handlade om att skapa sammanflätade fotoner. När Aspect skulle utföra experimentet kunde inget företag leverera en optisk switch med rätt egenskaper. Aspect tvingades därför själv bygga denna switch. Hans experiment bekräftade att kvantsammanflätning är ett verkligt fenomen.
Alain Aspect donerade den optiska switchen till Nobelprismuseet 2022.
Detta glasrör var en viktig del i apparaturen för John Clausers experiment om kvantsammanflätning. Clauser gjorde pionjärinsatser för att påvisa att kvantsammanflätning är ett verkligt fenomen. Han har själv tillverkat röret och använde det för att alstra sammanflätade par av fotoner i experiment 1974 och 1976. I publikationen som visas i anslutning till röret beskrivs experiment och resultat.
Kvantsammanflätning är en av kvantmekanikens märkligaste förutsägelser och innebär att det som händer med den ena partikeln i ett sammanflätat par avgör vad som händer med den andra, även om de befinner sig för långt isär för att kunna påverka varandra. Mer specifikt mätte experimentet från 1976 korrelationer för den linjära polarisationen hos fotonpar emitterade i en 3-nivåkaskad i kvicksilver.
John Clauser donerade glasröret och publikationen till Nobelprismuseet 2022.
Dessa noter till ett pianostycke av Frédéric Chopin använde Philip Dybvig när han var i de tidiga tonåren. Han uppskattade Chopin för det passionerade uttrycket i musiken. Dybvig menar att musik, men även spel och pussel som han också ägnade sig åt som barn, är betydelsefulla genom att de utvecklar intellektet. Dybvig har behållit sitt starka intresse för musik vid sidan om sin ekonomiska forskning. Han spelar fortfarande musik, framför allt klaviaturinstrument.
Philip Dybvig donerade noterna till Nobelprismuseet 2022.
I boken skriver Ben Bernanke om sin tid chef för USA:s centralbank Federal Reserve. Bernanke hade i sin forskning studerat bankernas roll i 1930-talets globala depression. När finanskrisen 2008 inträffade fick han som centralbankschef försöka tackla problemen i praktiken.
Ben Bernanke donerade memoarerna till Nobelprismuseet 2022.
Texthäftet är en tentamen som Douglas Diamond skrev som 22-årig student och som kom att forma hans forskningsintressen. Kursen utgick från Milton Friedman and Anna Schwartz’s bok A Monetary History of the United States, 1867-1960. Tentamensuppgiften var att skriva om vad som hade hänt om räntenivåerna i USA hade hållits konstanta under åren 1929-1933, det tidiga skedet av den stora depressionen. Diamonds svar fokuserade på bankkonkursers inverkan på ekonomin i stort. Vid tiden visste Diamond inte att han senare skulle han ägna sin forskning åt just bankers betydelse i ekonomin.
Douglas Diamond donerade tentamen till Nobelprismuseet 2022.
När Svante Pääbo började gymnasiet 1971 fick han av sin far denna uppslagsbok om teknik och vetenskap i två band. Hans far Sune Bergström, som var professor i kemi och senare skulle tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin, var kanske lite ledsen över att sonen valt att studera humanistisk linje och inte naturvetenskaplig. Kanske kunde uppslagsboken vara ett fint avsked till vetenskapen? Men så blev det inte, Svante Pääbo skulle återvända till vetenskapen. Fyrtio år efter sin far tilldelades han själv Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin forskning om nutidsmänniskans släktskap med för länge sedan utdöda människoarter.
Svante Pääbo donerade böckerna till Nobelprismuseet 2022.
Tidens gång är ett viktigt tema i Annie Ernauxs författarskap och liv. Denna väckarklocka har därför en symbolisk betydelse för henne. Den har varit en kär ägodel, men också haft en mer direkt funktion för henne. Särskilt är den förknippad med tiden då hon arbetade med sin roman Åren. Den hjälpte henne då att vakna för att stiga upp och fortsätta det omfattande arbetet med boken.
Annie Ernaux donerade väckarklockan till Nobelprismuseet 2022.
För Guido Imbens är hans forskningsprocess förknippad med ett tvättmedelspaket. Upprinnelsen till ett av hans viktigaste arbeten var samtal med Joshua Angrist om intressanta frågor inom ekonometri. Många av samtalen fördes i kontor och på kafé. Men eftersom båda bodde i lägenheter utan tvättmaskin, började de koordinera sina tvättsysslor och tillbringade många lördagsmorgnar med att diskutera forskning bland surrande tvättmaskiner och torktumlare i en närliggande tvättinrättning. Samtalen var inte bara trevliga för stunden, utan lade grunden till en varaktig vänskap och startpunkten för forskningen som gav dem ekonomipriset.
Guido Imbens donerade föremålet till Nobelprismuseet 2022.
Christopher Sims morfar William M. Leiserson dog när Sims var femton år, men Sims träffade honom ofta och inspirerades till att intressera sig för ekonomi och andra samhällsfrågor. Leisersons bok _Right and Wrong in Labor Relations_ gavs ut 1938, fyra år innan Sims föddes. Detta exemplar har tillhört Sims mormor Emily B. Leiserson och har donerats till Nobelprismuseet av Sims 2022.
Innan forskarna hade tillgång till hårddiskar med hög kapacitet användes magnetband för lagring och analys av data. David Card använde på 1980-talet detta band för sina studier inom arbetsmarknadsekonomi.
David Card donerade magnetbandet till Nobelprismuseet 2022.
På 1980- och 1990-talen hade forskare inte tillgång till hårddiskar med hög kapacitet som är vanliga idag. I stället användes magnetband. Joshua Angrist använde sådana band för tillämpad mikroekonometrisk analys och datalagring.
”Tillämpad mikroekonometri var mycket mer fysisk. Banden monterades och träddes för hand, en ibland knepig procedur.”
Detta 9-spåriga magnetband har en gul ring på baksidan. För att skriva på bandet och inte bara läsa av dess innehåll behövde användaren installera den gula ringen. Angrist berättar att forskarna ibland också kastade frisbee med fodralen till banden.
Joshua Angrist donerade magnetbandet till Nobelprismuseet 2022.
Under många år hade Abdulrazak Gurnah denna engelska ordbok som ett viktigt och ofta använt hjälpmedel i sitt skrivande. Gurnah växte upp på Zanzibar och hans första språk var swahili. På 1960-talet flydde han undan oroligheter på Zanzibar till England och engelska är hans litterära språk. Denna ordbok skaffade han i början av 1980-talet. Den fysiska ordbokens funktion har nu övertagits av datorn och Gurnah har överlämnat ordboken till Nobelprismuseet.
Abdulrazak Gurnah donerade ordboken till Nobelprismuseet 2022.
När Syukuro Manabe var på besök i sitt gamla hemland Japan, köpte hans hustru Nobuko en slips med små isbjörnar och pingviner som motiv. Eftersom Manabe gjort sin banbrytande forskning om klimatmodeller ville hon gärna ge honom slipsen med två arter som hotas av klimatförändringarna.
Manabe påbörjade sitt arbete med datorbaserade klimatmodeller på 1960-talet. Det är dock först under de senaste decennierna som klimatförändringarna trätt fram som mänsklighetens kanske mest centrala fråga.
Syukuro Manabe donerade slipsen till Nobelprismuseet 2022.
Anteckningsboken innehåller noteringar från Ardem Patapoutians experiment. Hans forskning handlar om hur tryck och beröring översätts till nervsignaler.
Ardem Patapoutian donerade laboratorieboken till Nobelprismuseet 2022.
Ardem Patapoutians forskning handlar om hur tryck och beröring översätts till nervsignaler. I experimenten kombinerade han och hans medarbetare olika typer av utrustning: ett mikroskop för att studera cellen, ett system för att stimulera cellen mekaniskt och ett annat för att registrera hur cellen reagerade. Detta är delar av utrustningen från experimenten.
Ardem Patapoutian donerade utrustningen till Nobelprismuseet 2022.
Jennifer Doudna sydde sidenklänningen när hon var 16 år gammal för att bära den på sin studentbal. Hon använde siden som hennes mor hade köpt på utlandsresor flera år tidigare.
Jennifer Doudna donerade klänningen till Nobelprismuseet 2021.
Vid Nobelprisutdelningen 1979 bar Abdus Salam, en av fysikpristagarna, sin traditionella högtidsdräkt från Pakistan. Joan Glashow, hustru till en av hans medpristagare, Sheldon Glashow, uttryckte sin beundran för de vackra skorna. Salam gav då ett par sådana skor till paret Glashow.
Sheldon och Joan Glashow donerade skorna till Nobelprismuseet 2021.
Wislawa Szymborska lade mycket energi på att visa för alla att Nobelpriset inte stigit henne åt huvudet. Till alla sina gamla vänner och bekanta som gratulerat henne för Nobelpriset skickade hon handskrivna tackkort. Men när hon överöstes av gratulationer från många främmande personer bestämde hon sig att trycka officiella tackkort, på både polska och engelska, som hon bara signerade.
Tackkortet donerades till Nobelprismuseet av Wisława Szymborska-stiftelsen 2021.
Wisława Szymborska var milt närsynt och behövde inte alltid använda glasögon. Efter att ha fått Nobelpriset i litteratur 1996 använde hon glasögon mestadels när hon gick ut. Med glasögonen på var hon mindre igenkännbar och på det sättet mindre utsatt för beundrare när hon var ute.
Glasögonen donerades till Nobelprismuseet av Wisława Szymborska-stiftelsen 2021.
En kulspetspenna var ett viktigt redskap i Wisława Szymborskas litterära skapande. Utifrån lösa anteckningar skapades det första utkastet till en dikt på skrivmaskin. På manuskriptet gjorde Szymborska sedan handskrivna korrigeringar med en vanlig Bic-kulspetspenna av plast, alltid med svart bläck. Det kunde vara tillagda ord eller pilar. Ibland klipptes pappersarket med sax och klistrades sedan ihop på nytt. Det var först då som hennes sekreterare kunde skriva rent dikten på dator och dikten kunde nå ut i världen.
Pennan donerades till Nobelprismuseet av Wisława Szymborska-stiftelsen 2021.
Lådan har använts i experiment för att studera hur möss beter sig på ytor med olika temperaturer. David Julius forskning handlar om hur nervsystemet kan registrera värme och kyla. Detta sker genom receptorer på cellernas yta. Forskningen utfördes bland annat med hjälp av möss där gener för olika receptorer inaktiverats. Lådan har två kammare vars ”golvtemperatur” kan varieras. En mus där en temperaturkänslig receptor inaktiverats rör sig mellan lådans båda kammare, medan en vanlig mus föredrar en kammare med behaglig temperatur.
David Julius donerade experimentlådan till Nobelprismuseet 2021.
Klänningen, som tillhört Nadia Murad, är förknippad med fasansfulla händelser men också om hopp.
I augusti 2014 utförde Islamiska Staten (IS) en brutal attack mot Nadia Murads by Kocho in norra Irak. De yngre kvinnorna, däribland Murad, blev bortförda och hölls som sexslavar. Efter tre månader lyckades hon fly.
Så här berättar hon om klänningen:
”Klänningen representerar många saker för mig. Den påminner mig om en tid för länge sedan, innan folkmordets våld svepte genom min by. I Kocho planerade min kusin sitt bröllop. Det fanns lite tyg hemma och tillsammans med mina syskonbarn Nesrin och Kathtrin arbetade jag på en klänning som jag skulle bära på bröllopet. Jag älskade bröllop och såg mycket fram mot att ordna med min sminkning och mitt hår. Men bröllopet skedde aldrig. IS kom och förstörde mitt hem och min by. De tog min mor och mina bröder ifrån mig. Under en lång tid kände jag inget annat än sorg och förtvivlan.
Flera år senare reste jag tillbaka till Kocho och besökte platsen där mitt hem en gång var. Till min häpnad, fanns min klänning kvar bland spillrorna av mitt hem. Den låg bland ruinerna relativt orörd. I det ögonblicket kände jag att den orörda klänningen symboliserade hopp. Hopp om att jag åter skulle få känna glädjen jag en gång kände av att vara omgiven av min familj och de andra i vår gemenskap. Hopp om att vi en gång skulle kunna återvända till Sinjar och återuppbygga våra liv.
Det är hoppet som jag håller fast vid i mörka tider. Det är hoppet som driver mig att röra mig framåt och kämpa för rättvisa.”
Nadia Murad donerade klänningen till Nobelprismuseet 2021.
Diagrammet från US Federal Communications Commission visualiserar hur sändningsrättigheter i olika frekvensband är fördelat mellan olika aktörer.
Att allokera sändningsrättigheter i olika frekvensband är ett komplext problem, då det finns många variabler att ta hänsyn till. 1994 anordnades i USA så kallade spektrumauktioner, där företag istället kunde lägga bud på rättigheterna. Auktionerna använde ett nytt format – SMRA, eller Simultaneous Multi-Round Auction – som designats specifikt för ändamålet av Paul Milgrom och Robert Wilson.
Paul Milgrom donerade diagrammet till Nobelprismuseet 2021.
De auktionsformat som Robert B. Wilson tog fram krävde avancerade beräkningar. Han använde under det tidiga 1980-talet denna Hewlett-Packardkalkylator när han hjälpte oljebolag med budgivning i auktioner för off-shorerättigheter. Den är ovanlig med dagens mått mätt då den använder så kallad omvänd polsk notation, en idag ovanlig inmatningsmetod. Även om batterierna är svaga så fungerar den fortfarande och har enligt Wilson fortfarande kvar hans programmering för att beräkna budgivningsstrategier.
Robert B. Wilson donerade miniräknaren till Nobelprismuseet 2021.
I behållaren doseras klorlösning för att rena vatten från bakterier. Behållaren har använts i forskningsprojekt i Kenya där Michael Kremer och hans studenter studerat hur fattigdom kan bekämpas. Ett problem som undersöktes var diarrésjukdomar som ofta orsakas av dåligt vatten. Metoden med klorbehållare i direkt anslutning till vattenkällorna visade sig vara effektiv för att minska smitta.
Michael Kremer donerade klorbehållaren till Nobelprismuseet 2019.
