Pipetten är det redskap som Katalin Karikó tror att hon använt mest i sitt forskarliv. Den används för att mäta upp små volymer av en vätska. Just denna pipett, märkt med en bit tejp, är hennes favoritpipett. Hon låter den symbolisera hennes forskargärning som lagt grunden till mRNA-vaccin.
Katalin Karikó donerade pipetten till Nobelprismuseet 2023.
Drew Weissmans och Katalin Karikós samarbete började vid en kopieringsmaskin. Båda läste många vetenskapliga artiklar och kopierade dessa ur tidskrifter. Weissman forskade om immunologi och Karikó om mRNA, men eftersom det bara fanns en kopieringsmaskin stötte de ofta ihop vid denna och började samtala om forskning. Ur samtalen föddes ett samarbete som lade grunden till mRNA-vaccin. Weissman har låtit 3D-printa en kopieringsmaskin för att markera upprinnelsen till deras samarbete.
Drew Weissman donerade kopieringsmaskinen till Nobelprismuseet 2023.
Louis Brus skaffade räknestickan under sina studier vid Rice University i Houston, Texas, i början av 1960-talet. Senare övertogs räknestickans roll av miniräknare och datorer.
Louis Brus donerade räknestickan till Nobelprismuseet 2023.
Provet togs fram i Muongi Bawendis forskning om kvantprickar under det tidiga 1990-talet. Bawendi experimenterade med att injicera olika ämnen i olika lösningsmedel för att få små kristaller av halvledarmaterial, kvantprickar, att bildas. Provet består av små kristaller infattade i ett plastmaterial. Bawendi har sparat sina prover i ett eget litet museum, men valt att överlåta detta prov till Nobelprismuseet.
Muongi Bawendi donerade provet till Nobelprismuseet 2023.
Glasplattorna är kopior av plattor som Pierre Agostini använde när han först lyckades skapa mycket korta pulser av laserljus. Plattorna användes för ett avgörande steg i experimentet: för att fördröja en del av en laserstråle. Plattorna är precis lika tjocka eftersom den ena plattan är utskuren ur den andra. Genom att placera plattorna på lämpligt sätt, dela upp en laserstråle i två delar och låta dem passera genom varsin platta kunde den ena delen fördröjas i förhållande till den andra med hög precision.
Agostinis experiment handlade om att utnyttja övertoner i laserljusets vågor för att skapa och undersöka ett tåg av ljuspulser efter varandra. Genom att lägga ihop pulståget med en fördröjd del av den ursprungliga laserpulsen kunde de undersöka hur övertonerna var i fas med varandra.
Pierre Agostini donerade fördröjningsplattorna till Nobelprismuseet 2023.
Instrumenten användes av Anne L'Huillier i hennes tidiga forskning om övertoner av laserljus. Laserljuset skapades med hjälp av staven, som består av glas med en tillsats av atomer av grundämnet neodymium. Metalldelarna användes för att skapa en ström av ädelgasatomer, som laserljuset fick passera genom. Då skapades övertoner av laserljuset. Den metallblänkande plattan är diffraktionsgitter. I den reflekterande ytan finns en mängd mikroskopiska spår som delar upp ljus i olika våglängder. På så sätt kan ljusets sammansättning av olika våglängder studeras. Övertonerna av laserljuset gjorde det möjligt att skapa laserpulser som är så korta att de mäts i attosekunder.
Anne L'Huillier donerade instrumenten till Nobelprismuseet 2023.
I ett brev från 1919 ger Selma Lagerlöf sitt omdöme om en samling dikter som 20-årige Gunnar Lundh skickat till henne.
Selma Lagerlöf var när brevet skrevs en mycket välkänd och älskad författare i dåtidens Sverige. Hon var dessutom Nobelpristagare i litteratur och ledamot i Svenska Akademien. Det var inte ovanligt att människor som gjorde egna litterära försök hörde av sig till henne för att få ta del av hennes uppfattning.
Lagerlöfs svar till Lundh var vänligt och uppmuntrande:
”Med det uttryckliga förbehållet att mitt omdöme om den lilla diktboken inte användes som reklam eller offentliggöres, vill jag gärna säga min mening om den. Det förekommer mig att Ni har en stor förmåga att i den kortfattade form Ni valt fått in ett poetiskt innehåll med en god och litet överraskande udd på slutet, såsom det bör vara i epigrammet. I vad mån ni står på självständig grund vågar jag inte döma om, men gör ni det så bör Ni komma att skänka oss många vackra saker.”
Gunnar Lundh blev aldrig någon känd författare. Däremot blev han en framstående fotograf. Mest känd blev han kanske för de bilder som publicerades i samband med författaren Ivar Lo-Johanssons reportageresor om statarnas liv i Sverige under 1930- och 1940-talen.
Brevet förvärvades av Nobelprismuseet 2024.
William Phillips fick denna räknesticka 1963, strax innan han fyllde 15 år och skulle börja läsa fysik i high school. Han använde räknestickan för beräkningar vid läxor och prov, där den var ett tillåtet hjälpmedel. Han minns ett tillfälle när han räknat fel på en uppgift trots att han förstått den korrekt. Han hade adderat fel och sade till läraren att han hade förlitat sig på räknestickan men att denna inte klarade addition, utan bara multiplikation och division. Läraren uppmanade honom att försöka konstruera en räknesticka som kunde göra additioner. Detta fick Phillips att fundera över hur räknestickan fungerar. Den fungerar för multiplikationer genom att skalan är logaritmisk, men om skalan byts till en linjär skulle den fungera för additioner. Han presenterade idén för läraren. Idén kom aldrig till användning i praktiken, men den gjorde gott intryck på läraren.
När Phillips började sina universitetsstudier skaffade han en mer avancerad räknesticka och hade även tillgång till större mekaniska och så småningom en elektrisk räknemaskin. När sedan miniräknare kom förändrades möjligheterna helt.
William Phillips donerade räknestickan till Nobelprismuseet 2024.
När William Phillips var elva år gammal fick han detta stoppur av sina föräldrar. Han hade önskat sig det för att kunna göra enkla experiment. Han mätte bland annat tiden det tog för pendlar och gungor att svänga och olika föremål att falla till marken. Han använde också stoppuret för tidtagning vid löpning.
Som fysiker skulle Phillips senare utveckla metoder att kyla atomer med laserljus. Metoderna möjliggjorde ännu mer noggranna atomklockor. Felet hos sådana motsvarar en sekund på 300 miljoner år.
William Phillips donerade stoppuret till Nobelprismuseet 2024.
Fiskespöet, som är avsett för fiske på is under vintertid, har tillhört Aleksej Jekimov. Fiske är ett av Jekimovs stora intressen i livet.
Aleksej Jekimov donerade fiskespöet till Nobelprismuseet 2024.
I detta manifest från oktober 1915 uppmanar kvinnor från olika länder för omedelbara fredsförhandlingar i det pågående första världskriget. Bland de fem undertecknarna återfinns två blivande fredspristagare: Jane Addams och Emily Greene Balch.
Manifestet har sitt ursprung i den internationella kvinnokongressen i Haag 1915. Kongressen hade fler än 1 100 deltagare och ledde till bildandet av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet med Jane Addams som första ordförande. I manifestet beskrivs hur delegationer efter kongressen besökte 14 huvudstäder i krigförande och neutrala länder för att försöka få fredsförhandlingar till stånd. "Som kvinnor var det möjligt för oss, som kom från både krigförande och neutrala nationer, att mötas mitt under pågående krig och få till stånd ett utbyte av frågor och svar mellan huvudstäder som var blockerade för varandra."
Manifestet underströk att även länder som stod utanför kriget hade ett ansvar:
"Den olidliga ansvarsbördan för det hopplösa fortsättandet av detta krig vilar inte längre enbart på viljan hos de krigförande nationerna. Den vilar också på viljan hos de neutrala regeringar och människor som har besparats krigets dråpslag. Även om de vill så kan de inte befria sig från sin del av ansvaret för att kriget fortsätter."
Manifestet införskaffades av Nobelprismuseet 2024.
En säck för vete och ett kort för matransoner berättar om hur FN:s World Food Programme hjälper människor som lider brist på mat på grund av krig, konflikter eller andra nödlägen. Säcken är märkt för vete som skördades i Ukraina 2020. Den symboliserar det traditionella sättet att ge hjälp genom att dela ut matransoner. Kortet är ett nyare sätt att ge behövande möjlighet att få mat. Det fungerar som en voucher eller stämpelkort som kan användas för att betala mat i en butik eller på en marknad. Detta stärker mottagarnas självständighet och värdighet, samtidigt som det stödjer lokala samhällen och marknader. Korten delas oftast ut till kvinnor som har ansvar för barnen i familjerna som behöver hjälp.
Säcken och kortet överlämnades till Nobelprismuseet då WFP:s verkställande direktör Cindy McCain besökte museet 2024.
Detta Nansenpass utfärdades i Tyskland 1933 för en kvinna född i Ryssland.
Nansen-passen, som tillkom efter en idé av Fridtjof Nansen, gav under 1920- och 1930-talet många flyktingar en möjlighet att resa.
Efter första världskriget rådde på flera håll i Europa kaotiska förhållanden. Gränser mellan nationer flyttades och hundratusentals människor var på flykt. De flesta av dem var ryssar som blivit statslösa och inte kunde få pass för att resa. På uppdrag av Nationernas Förbund förhandlade Nansen med olika parter och lyckades få gehör för en idé om att särskilda pass skulle utfärdas. Nansenpassen vann brett internationellt erkännande.
Detta Nansenpass köptes av Nobelprismuseet 2024.
Detta pass utfärdades i Lettland 1923 för en ung kvinna född i Ryssland.
Nansen-passen, som tillkom efter en idé av Fridtjof Nansen, gav under 1920- och 1930-talet många flyktingar en möjlighet att resa.
Efter första världskriget rådde på flera håll i Europa kaotiska förhållanden. Gränser mellan nationer flyttades och hundratusentals människor var på flykt. De flesta av dem var ryssar som blivit statslösa och inte kunde få pass för att resa.
På uppdrag av Nationernas Förbund förhandlade Nansen med olika parter och lyckades få gehör för en idé om att särskilda pass skulle utfärdas. Nansenpassen vann brett internationellt erkännande.
This Nansen passport was acquired by the Nobel Prize Museum in 2024.
Denna sten var av stor betydelse för José Saramago. Han hittade stenen, som är av vulkaniskt ursprung, på Lanzarote där han bodde. Saramago såg en symbolisk mening i den. Han menade att fram till boken Blindheten hade han bildligt talat försökt beskriva människor som statyer, men därefter intresserade han sig mer för stenen, materialet som statyerna består av.
Stenen donerades till Nobelprismuseet av José Saramago-stiftelsen och Pilar del Río 2024.
Denna samling nycklar hade Eyvind Johnson liggande i ett kuvert i en skrivbordslåda. Där låg de kvar när han gick bort och bevarades därefter av hans familj. Hans dotter Maria Ekman har skrivit så här om nycklarna:
”Ingen har förstås vetat på evigheter vart de gick - de var helt enkelt kvar som avlagringar av tidigare faser i Eyvinds liv. (Alla har vi väl kvar en och annan gammal nyckelknippa som ännu inte har blivit utsorterad...) I familjen gick de under namnet "Krilons nycklar" efter det långa avsnitt i _Krilon Själv_, sista delen i Krilon-trilogin, som heter just "Johannes Krilons nycklar" och där Krilon sitter och begrundar sitt liv med utgångspunkt i ett skrin med gamla nycklar.
Nu låg ju låg Eyvinds nycklar visserligen inte i något skrin. När jag väl tog hand om dem låg de helt prosaiskt i ett kuvert från Kungliga Biblioteket poststämplat 1966 och adresserat till Herr Doktor Eyvind Johnson. Och just de här nycklarna är ju faktiskt inte Krilons på riktigt, utan Eyvinds.
En tanke med den här nyckelanhopningen med sin verklighet och sin samtidiga s.a.s. fiktiva Krilon-anknytning är att Krilon-trilogin ligger ungefär mitt i författarskapet, efter bland annat en rad självbiografiska böcker och före sviten av historiska romaner, och därmed pekar både framåt och bakåt i det långa författarskapet.”
Nycklarna donerades till Nobelprismuseet av Eyvind Johnsons efterlevande 2024.
Käppen användes av Michail Gorbatjov under de sista åren av hans liv. Efter hans bortgång fick Dmitrij Muratov den som gåva av Gorbatjovs dotter Irina Virganskaja. Gorbatjov hade medverkat till att finansiera grundandet av tidningen Novaja Gazeta, som under Muratovs redaktörskap bedrev kritiskt undersökande journalistik.
Muratov minns hur Gorbatjov en gång på en restaurang dunkade med käppen i bordet och sade: "Först av allt, lyssna till mitt tal för FN!" Han tog upp ett blad och läste: "FÖRBJUD KRIGET." Muratov frågade: "Var det allt?" Gorbatjov svarade: "Finns det något att tillägga?" Och dunkade ännu en gång med käppen i bordet.
Dmitrij Muratov donerade käppen till Nobelprismuseet 2023.
Denna doktorsväska användes av Harvey Alter under hans sista år under utbildningen till läkare. Han studerade vid University of Rochester och gjorde den avslutande praktiken vid Strong Memorial hospital vid början av 1960-talet. Alter gjorde senare banbrytande forskning inom virologi och upptäckte det tidigare okända viruset hepatit C.
Harvey Alter donerade doktorsväskan till Nobelprismuseet 2023.
Den belarusiske människorättskämpen Ales Bjaljatski skickade julen 2022 detta kort till sin kollega Ales Kapucki. Den blå stämpeln visar att kortet skickades från anstalten SIZO No. 1 i Minsk där Bjaljatski satt häktad vid tiden. Hälsningen lyder:
”Käre Ales!
Jag gratulerar dig vid firandet av Guds födelse! God jul och Gott nytt år! Jag önskar dig allt det bästa! Må drömmar besannas!
Ales Bjaljatski, 28 december 2022”
Bjaljatski hade häktats 2021 efter anklagelser om skattebrott. Han satt fängslad vid beskedet att han tilldelats Nobels fredspris i oktober 2022. Han dömdes 2023 till tio års fängelse för smuggling och finansiering av politiska protester.
Vykortet donerades till Nobelprismuseet av Ales Kapucki 2022.
Kedjan har använts vid flera aktiviteter som Center for Civil Liberties, CCL, genomfört sedan 2014 som ett svar på Rysslands arrestering av människorättsaktivister på Krim. Ett exempel är kampanjen #SaveOlegSentsov som samlade tusentals människor från 40 länder för att demonstrera mot fängslandet av den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov och andra politiska fångar. Till slut släpptes 34 personer, en av dem var Oleg Sentsov. Kampanjen vädjade om stöd från Europarådets parlamentariska församling och var samtidigt en påminnelse om att politiska fångar fortfarande hålls i fängelser i Ryssland.
CCL donerade kedjan till Nobelprismuseet 2023.
Med denna väska anlände Nelly Sachs till Sverige i maj 1940. I den fanns vad hon fick med sig när hon tillsammans med sin mor flydde med ett av de sista civilflygen från Berlin under det pågående världskriget. Som judinna hade hon förföljts av nazisterna och insåg att hennes liv var hotat. Flykten var möjlig genom starkt stöd från vänner. En av dem som gick i god för Nelly Sachs och hennes mor var Selma Lagerlöf. Sachs hade som ung fängslats av Lagerlöfs berättelser och hade brevväxlat med henne. Nelly Sachs kom själv att bli författare och hennes poesi och dramatik präglades starkt av det judiska folkets öde.
Nelly Sachs överlät väskan till sin vän och översättare Margaretha Holmqvist. Hon gav den 2010 till författaren Aris Fioretos, för att den skulle ingå i en stor utställning om Sachs liv och verk, som visades i Tyskland, Schweiz samt i Stockholm. Fioretos donerade 2023 väskan till Nobelprismuseet.
Under de fyra år som Louise Glück arbetade med diktsamlingen Averno lyssnade hon intensivt på denna CD med musik av Gustav Mahler. I samband med att hon donerade skivan till Nobelprismuseet beskrev hon i ett brev musikens betydelse i hennes skrivande:
"Under största delen av mitt liv har skrivandet av en bok föregåtts (ofta under åtskilliga år) av besatt lyssnande till ett speciellt musikstycke. Jag säger skrivandet av en bok som om det handlade om ett stadigt arbete mot ett bestämt mål. Men enligt min erfarenhet är skrivandet oregelbundet, en sorts behärskad ledighet varvad med en ihållande tystnad. Bara musiken är både inspirerad och stadig; för mig verkar det som om dikterna uppstår ur den.
Under de fyra år som AVERNO skrevs var detta vad jag lyssnade till. En del läsare som inte visste något om mina skrivvanor hörde Mahler, särskilt i "Oktober" – ett erkännande, tänker jag, till musikens drabbande underlighet."
Louise Glück donerade CD:n till Nobelprismuseet 2023.
En läkarrock och fem instrument för medicinska undersökningar representerar för Denis Mukwege hans arbete med att hjälpa kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld i Demokratiska Republiken Kongo.
När Denis Mukwege träffar skolbarn frågar de ofta vad man gör för att få Nobels fredspris. Han brukar då på ett konkret sätt försöka berätta om sitt arbete som läkare. Med samma syfte har han till Nobelprismuseet överlämnat sin gåva:
en läkarrock
en blodtrycksmätare
ett stetoskop som används för att lyssna på bland annat hjärta och lungor
ett trattformat trästetoskop som används för att lyssna på fosters hjärtslag
depressor och spekulum, två instrument som används vid gynekologiska undersökningar
Med hjälp av dessa redskap samt känsla och engagemang har Mukwege arbetat med att hjälpa kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld. Han är verksam vid Panzi-sjukhuset i sin hemstad Bukavu i Demokratiska Republiken Kongo. Han har även på internationell nivå varit starkt engagerad i kampen mot sexuellt våld som vapen i krig och konflikter.
Denis Mukwege donerade läkarrocken och instrumenten till Nobelprismuseet 2023.
Modellen avbildar proteinet Cas9 som spelar en nyckelroll i CRISPR/Cas9, ett kraftfullt och precist verktyg för att ändra i organismers arvsmassa. Modellen har använts av Jennifer Doudna, en av forskarna bakom CRISPR/Cas9.
Jennifer Doudna donerade modellen till Nobelprismuseet 2022.
Skosnören har i ändarna en liten hätta, en dubb, som skyddar snöret från att fransas upp. Elizabeth Blackburn har beskrivit funktionen hos telomererna, som hon studerat, som likadan. I sina föreläsningar har hon använt sig av dessa skosnören i storformat. Telomererna är de yttersta delarna av kromosomernas DNA-molekyler. De är utformade så att kromosomerna får ett visst skydd, men vid varje celldelning förkortas telomererna ändå en bit.
Elizabeth Blackburn donerade skosnörena till Nobelprismuseet 2022.
Kretskortet är flyttalsprocessorn från datorn APE (Array Processor Experiment) som byggdes i Rom 1985–1987. Denna var ett viktigt hjälpmedel för de omfattande beräkningar som krävdes i Giorgio Parisis forskning om komplexa system.
Giorgio Parisi donerade kretskortet till Nobelprismuseet 2022.
Denna kopia av en teckning har donerats till Nobelprismuseet av människorättsorganisationen Memorial, som arbetar med att samla, bevara och publicera material om förtrycket under Sovjetunionens totalitära regim.
Teckningen "Kråkan" gjordes av den ryske konstnären Boris Sveshnikov i ett fångläger 1949-1950. Som 19-årig konststudent dömdes han 1946 till 8 års fängelse för anti-sovjetisk propaganda. Han avtjänade straffet i arbetslägret Ukho-Izhemsky i republiken Komi i norra Ryssland.
Teckningen innehåller både realistiska och drömlika element. För Memorial berättar den om hur liv och talang har förstörts. Den symboliserar ensamhet, orättvisa och ofrihet, men den förmedlar också hopp.
Memorial donerade kopian av teckningen till Nobelprismuseet 2023.
När Charles Rice fyllde 60 år fick han detta ägg av sin mentor Dennis Barrett, som har målat ägget. Han fick ägget i det tillhörande glaset, som fungerar som ett skydd. Rice träffade Barrett 1970. Barrett väckte Rices intresse för virologi och blev hans mentor och vän. För Rice symboliserar ägget att tillfälliga möten kan leda livet in på nya banor. Han vill också understryka betydelsen av att ha en stödjande mentor.
Charles Rice donerade ägget och glaset till Nobelprismuseet 2022.
I dessa alldagliga kemiska produkter finns ingredienserna till en banbrytande kemisk innovation. Paketet innehåller ett sötningsmedel där aminosyran fenylalanin ingår. Flaskan innehåller aceton, som bland annat används som färgborttagningsmedel. David MacMillans forskargrupp kombinerade dessa två molekyler till det första exemplet på en ny typ av katalysator: en organokatalysator. Två vanliga, billiga och hållbara ämnen kunde alltså kombineras till en katalysator som kan driva fram en mångfald av olika kemiska reaktioner.
David MacMillan donerade kemikalierna till Nobelprismuseet 2022.
Denna hatt till en gastub har fungerat som maskot för David MacMillans forskargrupp. Maskoten har fått namnet ”Nabo”. MacMillan är inte överdrivet förtjust i Nabo, men hans medarbetare har älskat att smyga in honom i olika sammanhang. Till exempel syntes Nabo när MacMillan höll sin Nobelprisföreläsning. MacMillan förhållande till sina många medarbetare präglas av värme och Nabo blir en symbol för detta. Nu är Nabo dock förpassad till Nobelprismuseets samlingar.
David MacMillan donerade maskoten till Nobelprismuseet 2020.
Benjamin List köpte denna burk med kosttillskott vid tiden för sin Nobelprisbelönade forskning. Kosttillskottet utgörs av ämnet prolin, som spelar en nyckelroll i Lists upptäckt. Prolin fungerar som katalysator för att bygga ihop molekyler. List prövade att använda det för att bygga ihop en molekyl som förekommer i två spegelvända former och upptäckte att nästan bara den ena formen bildades. Detta är en mycket värdefull egenskap vid tillverkning av läkemedel.
Benjamin List donerade kosttillskottet till Nobelprismuseet 2022.
På magnetbandet finns den första samlingen av mätdata från Andrea Ghez' forskning om ett supermassivt svart hål i centrum av vår galax Vintergatan. Ghez fick arbeta hårt med att få resurser och tillgång till Keck-observatoriet på Hawaii för att genomföra projektet. När mätresultaten kom gav de överraskande klara besked. På anteckningarna från observationerna återfinns kommentaren "Holy shit!". Forskningen har dock tagit lång tid, omkring 30 år, och under tiden har tekniken förändrats enormt. Det har heller inte bara handlat om att samla in data utan också att bevara dem. Magnetbandet blir en sorts symbol även för detta.
Andrea Ghez donerade till Nobelprismuseet 2022.
Glasföremålet är en del av den avancerade optisk utrustning som var avgörande i Reinhard Genzels forskning om ett supermassivt svart hål i centrum av vår galax. Metoden som användes, Integral field spectroscopy, handlar om att kombinera bildanalys och spektroskopi. Denna del av utrustningen, en "3D Slicer" användes i ett steg av undersökningarna. Forskningen handlar starkt förenklat om att fånga upp strålning, dela upp den i strålning av olika våglängder, och sedan tolka mätdata.
Reinhard Genzel donerade den optiska utrustningen till Nobelprismuseet 2022.
Detta provrörsställ har en särskild plats i Emmanuelle Charpentiers hjärta. Hon använde det först under hennes tid som postdoktor vid Rockefeller University i New York. För att ingen annan skulle ta stället har hon märkt det med sitt smeknamn: ”Manue C”. För Charpentier symboliserar provrörsstället hennes tid som mikrobiolog och påminner om tiden som doktorand vid Pasteurinstitutet i Paris, där det fanns ställ av samma typ, och tiden i New York. På ett museum i Berlin såg hon ett liknande provrörsställ som använts av Nobelpristagaren Robert Koch och tänkte att hennes ställ också kunde höra hemma på ett museum. Till skillnad från nutida provrörsställ, som är gjorda av plast, är detta äldre ställ tillverkat i trä. Det har även fått göra tjänst som pennställ.
Emmanuelle Charpentier donerade provrörsstället till Nobelprismuseet in 2020.
Denna lärobok i organisk kemi spelade en avgörande roll för att Carolyn Bertozzi blev forskare i kemi. Hon var först inställd på att studera medicin. I studierna ingick en kurs i organisk kemi med denna lärobok, som kom att tända hennes intresse för kemi. Boken blev hennes “bästa vän”, hon bytte studieinriktning mot kemi och fortsatte med forskning på området.
Burken innehåller jordnötssmör av Bertozzis favoritmärke. Hon säger att hon äter jordnötssmör mer än något annat livsmedel. Det är en källa till energi och hjälper tankeverksamheten.
Carolyn Bertozzi donerade läroboken och jordnötssmöret till Nobelprismuseet 2022.
Denna "multikolonn" spelade en avgörande roll i de experiment som Morten Meldal utvecklade inom klickkemi, som handlar om att bygga ihop olika molekyler med varandra. Meldal uppfann multikolonnen för att blanda olika ämnen i serier av försök. Små provrör placeras över brunnarna i multikolonnen. När denna vänds uppochned töms brunnarnas innehåll i provrören. Innehållet kan sedan blandas och omfördelas. Detta är den första multikolonnen och Meldal har själv tillverkat den i en grannes garage 1987. Multikolonnen har sedan vidareutvecklats.
Morten Meldal donerade multikolonnen till Nobelprismuseet 2022.
Kopparkloten är uttryck för Barry Sharpless passionerade intresse för kemi. Grundämnet koppar har en särskild plats i hans hjärta. Den rena metallen har en vacker färg och glans och kopparjoner har en fantastisk förmåga att driva på kemiska reaktioner. Denna egenskap, att fungera som katalysator, spelar en viktig roll i Sharpless forskning kring hur molekyler kan byggas ihop på ett effektivt sätt.
Barry Sharpless donerade kopparkloten till Nobelprismuseet 2022.
Apparaturen användes för att skapa sammanflätade fotoner i Anton Zeilingers experiment om kvantsammanflätning. I den runda hållaren sitter en kristall för nedkonvertering. Den används för att från en stråle av fotoner framställa par av fotoner. Den större metalltuben är en så kallad Pockelscell som användes för att ändra polarisationen hos ljus som passerar genom tuben. Den användes vid experiment vid slutet av 1990-talet. Den mindre tuben är en nyare typ av Pockelscell.
Zeilingers experiment handlade mer specifikt om hur okända kvanttillstånd kan överföras från en partikel till en annan: kvantteleportation.
Anton Zeilinger donerade apparaturen till Nobelprismuseet 2022.
Metallkammmaren är en optisk switch och var den avgörande komponenten i Alain Aspects experiment om fenomenet kvantsammanflätning i början av 1980-talet. Experimentet handlade om att skapa sammanflätade fotoner. När Aspect skulle utföra experimentet kunde inget företag leverera en optisk switch med rätt egenskaper. Aspect tvingades därför själv bygga denna switch. Hans experiment bekräftade att kvantsammanflätning är ett verkligt fenomen.
Alain Aspect donerade den optiska switchen till Nobelprismuseet 2022.
Detta glasrör var en viktig del i apparaturen för John Clausers experiment om kvantsammanflätning. Clauser gjorde pionjärinsatser för att påvisa att kvantsammanflätning är ett verkligt fenomen. Han har själv tillverkat röret och använde det för att alstra sammanflätade par av fotoner i experiment 1974 och 1976. I publikationen som visas i anslutning till röret beskrivs experiment och resultat.
Kvantsammanflätning är en av kvantmekanikens märkligaste förutsägelser och innebär att det som händer med den ena partikeln i ett sammanflätat par avgör vad som händer med den andra, även om de befinner sig för långt isär för att kunna påverka varandra. Mer specifikt mätte experimentet från 1976 korrelationer för den linjära polarisationen hos fotonpar emitterade i en 3-nivåkaskad i kvicksilver.
John Clauser donerade glasröret och publikationen till Nobelprismuseet 2022.
Dessa noter till ett pianostycke av Frédéric Chopin använde Philip Dybvig när han var i de tidiga tonåren. Han uppskattade Chopin för det passionerade uttrycket i musiken. Dybvig menar att musik, men även spel och pussel som han också ägnade sig åt som barn, är betydelsefulla genom att de utvecklar intellektet. Dybvig har behållit sitt starka intresse för musik vid sidan om sin ekonomiska forskning. Han spelar fortfarande musik, framför allt klaviaturinstrument.
Philip Dybvig donerade noterna till Nobelprismuseet 2022.
I boken skriver Ben Bernanke om sin tid chef för USA:s centralbank Federal Reserve. Bernanke hade i sin forskning studerat bankernas roll i 1930-talets globala depression. När finanskrisen 2008 inträffade fick han som centralbankschef försöka tackla problemen i praktiken.
Ben Bernanke donerade memoarerna till Nobelprismuseet 2022.
Texthäftet är en tentamen som Douglas Diamond skrev som 22-årig student och som kom att forma hans forskningsintressen. Kursen utgick från Milton Friedman and Anna Schwartz’s bok A Monetary History of the United States, 1867-1960. Tentamensuppgiften var att skriva om vad som hade hänt om räntenivåerna i USA hade hållits konstanta under åren 1929-1933, det tidiga skedet av den stora depressionen. Diamonds svar fokuserade på bankkonkursers inverkan på ekonomin i stort. Vid tiden visste Diamond inte att han senare skulle han ägna sin forskning åt just bankers betydelse i ekonomin.
Douglas Diamond donerade tentamen till Nobelprismuseet 2022.
När Svante Pääbo började gymnasiet 1971 fick han av sin far denna uppslagsbok om teknik och vetenskap i två band. Hans far Sune Bergström, som var professor i kemi och senare skulle tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin, var kanske lite ledsen över att sonen valt att studera humanistisk linje och inte naturvetenskaplig. Kanske kunde uppslagsboken vara ett fint avsked till vetenskapen? Men så blev det inte, Svante Pääbo skulle återvända till vetenskapen. Fyrtio år efter sin far tilldelades han själv Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin forskning om nutidsmänniskans släktskap med för länge sedan utdöda människoarter.
Svante Pääbo donerade böckerna till Nobelprismuseet 2022.
Tidens gång är ett viktigt tema i Annie Ernauxs författarskap och liv. Denna väckarklocka har därför en symbolisk betydelse för henne. Den har varit en kär ägodel, men också haft en mer direkt funktion för henne. Särskilt är den förknippad med tiden då hon arbetade med sin roman Åren. Den hjälpte henne då att vakna för att stiga upp och fortsätta det omfattande arbetet med boken.
Annie Ernaux donerade väckarklockan till Nobelprismuseet 2022.
För Guido Imbens är hans forskningsprocess förknippad med ett tvättmedelspaket. Upprinnelsen till ett av hans viktigaste arbeten var samtal med Joshua Angrist om intressanta frågor inom ekonometri. Många av samtalen fördes i kontor och på kafé. Men eftersom båda bodde i lägenheter utan tvättmaskin, började de koordinera sina tvättsysslor och tillbringade många lördagsmorgnar med att diskutera forskning bland surrande tvättmaskiner och torktumlare i en närliggande tvättinrättning. Samtalen var inte bara trevliga för stunden, utan lade grunden till en varaktig vänskap och startpunkten för forskningen som gav dem ekonomipriset.
Guido Imbens donerade föremålet till Nobelprismuseet 2022.
Christopher Sims morfar William M. Leiserson dog när Sims var femton år, men Sims träffade honom ofta och inspirerades till att intressera sig för ekonomi och andra samhällsfrågor. Leisersons bok _Right and Wrong in Labor Relations_ gavs ut 1938, fyra år innan Sims föddes. Detta exemplar har tillhört Sims mormor Emily B. Leiserson och har donerats till Nobelprismuseet av Sims 2022.
Innan forskarna hade tillgång till hårddiskar med hög kapacitet användes magnetband för lagring och analys av data. David Card använde på 1980-talet detta band för sina studier inom arbetsmarknadsekonomi.
David Card donerade magnetbandet till Nobelprismuseet 2022.
På 1980- och 1990-talen hade forskare inte tillgång till hårddiskar med hög kapacitet som är vanliga idag. I stället användes magnetband. Joshua Angrist använde sådana band för tillämpad mikroekonometrisk analys och datalagring.
”Tillämpad mikroekonometri var mycket mer fysisk. Banden monterades och träddes för hand, en ibland knepig procedur.”
Detta 9-spåriga magnetband har en gul ring på baksidan. För att skriva på bandet och inte bara läsa av dess innehåll behövde användaren installera den gula ringen. Angrist berättar att forskarna ibland också kastade frisbee med fodralen till banden.
Joshua Angrist donerade magnetbandet till Nobelprismuseet 2022.
Under många år hade Abdulrazak Gurnah denna engelska ordbok som ett viktigt och ofta använt hjälpmedel i sitt skrivande. Gurnah växte upp på Zanzibar och hans första språk var swahili. På 1960-talet flydde han undan oroligheter på Zanzibar till England och engelska är hans litterära språk. Denna ordbok skaffade han i början av 1980-talet. Den fysiska ordbokens funktion har nu övertagits av datorn och Gurnah har överlämnat ordboken till Nobelprismuseet.
Abdulrazak Gurnah donerade ordboken till Nobelprismuseet 2022.
