Denna kryostat är en kopia av en apparat som användes omkring 1940 av Piotr Kapitsa för att studera supraflytande helium. I ett bad av flytande helium balanserar ett slags glaspropeller med sex kapillärer på en nål. Om en ljusstråle fokuseras in i behållaren så att vätskan värms upp börjar glaspropellern rotera. Detta beror på att under 2,19 Kelvin uppträder flytande helium som en blandning av normalflytande helium och supraflytande helium. Då värme tillförs övergår supraflytande helium i normalflytande helium och sprutar ut genom kapillärerna. Genom att supraflytande helium kan krypa in längs kapillärernas väggar fortsätter processen.
Kryostaten är tillverkad vid det forskningsinstitut för fysik och teknik som Piotr Kapitsa bidrog till att grunda i Moskva. Den anskaffades av Nobelprismuseet 2001.
Den ryske fysikern Piotr Kapitsa hade en speciellt utformad nyckel till Mondlaboratoriet i Cambridge där han verkade under 1920- och 1930-talen. Nyckelns krokodilform förklaras av att ”Krokodilen” var Kapitsas smeknamn på sin läromästare Ernest Rutherford, Nobelpristagare i kemi 1908. ”Krokodilen” blev senare också ett smeknamn på Kapitsa själv. Smeknamnet har getts flera olika förklaringar. Kapitsas hustru Anna sade på sin ålders höst att inga av de mer fantasieggande av dem var sanna, men de har ändå sitt intresse. En av de förklaringar Kapitsa gav var:
”I Ryssland är krokodilen symbolen för familjefadern och betraktas med fruktan och beundran eftersom den har en styv nacke och inte kan vända tillbaka. Den går bara rakt framåt med gapande käftar – som vetenskapen, som Rutherford.”
Nyckeln är en kopia av ett original som finns i Kapitsas laboratorium i Moskva. Kopian anskaffades av Nobelprismuseet 2001.
