Tavlorna gjordes av Narges Mohammadi 2023 i Evin-fängelset, där hon suttit även tidigare. Efter perioder i frihet och i andra fängelser överfördes hon 2022 åter till Evin:
”Återkomsten till Evin var märklig, nostalgisk och samtidigt uppfriskande. Allt kändes bekant och fyllt av minnen. Jag gick till hantverksverkstaden och satte mig på samma stol som jag hade suttit på åtta år tidigare. Jag tog en liten såg i handen, tog upp ett trästycke och luktade på det. Jag sade till mig själv att jag skulle låta samma fågel som sökte freden för åtta år sedan flyga igen. Och jag sände de två fåglarna mot freden med varsin olivkvist i näbben. Nu har fåglarna kommit till Nobelprismuseet. Tack för ert tålamod.”
Narges Mohammadi donerade tavlorna till Nobelprismuseet 2023.
Armbandet vävdes som en gåva till Narges Mohammadi av hennes medfånge Sedigheh Moradi. Redan när Mohammadi såg Moradi för första gången anade hon att fängelset var en välbekant plats för henne. Det visade sig vara sant. När Moradi berättade sin livshistoria framgick det att hon hade levt större delen av sitt liv i fängelse. Hon och många av hennes vänner hade fängslats redan på 1980-talet. Hon kände också Mohammadis make Taghi Rahmani, som även han är människorättsaktivist och periodvis varit fängslad.
Narges Mohammadi donerade armbandet till Nobelprismuseet 2023.
Narges Mohammadi fick dockan av en kvinna som hon 2015–2017 delade cell med. Cellkamraten var medlem i en andlig krets, som hennes man var ledare för. Hon behandlades illa av sin man och blev också övervakad av regimens säkerhetstjänst. Hennes man sattes i fängelse och blev avrättad. Även hon själv dömdes till döden. Hon flyttades 2017 till ett annat fängelse, där hon tillbringade månader i en isoleringscell och blev svårt skadad. Med hjälp av en annan medfånge som blev förflyttad skickade hon med dockan till Narges Mohammadi: ”Varje gång jag såg denna hängande docka, kom jag ihåg min älskade cellkamrat, som var fast i ett religiöst patriarkalt tyranni hemma, i samhället och i fängelset, och väntade på sitt dödsstraff.”
Narges Mohammadi donerade dockan till Nobelprismuseet 2023.
Pappersfågeln är en födelsedagspresent till Narges Mohammadi från medfången Nazanin Zagari, som gjorde den tillsammans med sin dotter Gisu i besöksrummet. Zagari hade då suttit i fängelse i drygt två år och varje måndag kom Gisu på besök tillsammans med sin mormor. När Mohammadi överfördes till fängelset i Zanjan blev hennes minnessaker kvar i fängelset i Evin. Efter frigivningen fick hon överraskande nog tillbaka dem. En annan medfånge kunde ta dem med sig i samband med en permission.
Narges Mohammadi donerade pappersfågeln till Nobelprismuseet 2023.
Narges Mohammadis medfånge Golrokh Iraee gjorde glasögonsnöret åt Mohammadi 2017. Mohammadi hade inga glasögonsnören utan glömde sina glasögon här och var. Iraee gjorde då snören av de läderbitar som blev över från hennes arbete. Detta räckte dock inte runt Mohammadis burriga hår utan blev hängande där. Medfångarna tyckte det såg väldigt roligt ut och medfången Atena Daemi imiterade ofta Mohammadi.
Narges Mohammadi donerade glasögonsnöret till Nobelprismuseet 2023.
