Detta är en del av ett antennsystem, som konstruerades på 1960-talet av en forskargrupp under ledning av astrofysikern Antony Hewish. Hela systemet fanns på ett fält utanför Cambridge i Storbritannien.
En ung forskarstuderande, Jocelyn Bell, iakttog en strålningskälla man inte tidigare registrerat. Det visade sig också att strålningen varierade periodiskt i styrka. Man kunde inte finna någon förklaring till fenomenet och man undrade över om det rörde sig om störningar i mätningarna. Vidare undersökningar visade dock att man hade upptäckt en ny sorts stjärna – en pulsar.
För upptäckten av pulsarer fick Antony Hewish 1974 Nobelpriset i fysik. En debatt utbröt där flera menade att även Jocelyn Bell borde ha fått del av priset.
Antony Hewish donerade delar av antennsystemet till Nobelprismuseet 2001.