Multilingual_en

Items

• Hornantenn
  This horn antenna was intended for the COBE satellite, which was used to measure cosmic background radiation. The antenna was presented to the Nobel Prize Museum in 2006 by George Smoot and NASA.
• Apparatur
  Med denna uppställning ville Ahmed Zewail visa principen för sin metod att med hjälp av laserteknik studera kemiska reaktioner. Hur kemiska reaktioner går till i detalj är svårt att studera eftersom de går oerhört fort – de utspelar sig under några femtosekunder. En femtosekund förhåller sig till en sekund som en sekund förhåller sig till 32 miljoner år. Zewail sade att hans teknik är ungefär som om man gjorde en 32 miljoner år lång film och sedan kunde titta på den sekund för sekund – ”en femtofilm”! Apparaturen är installerad efter anvisningar ursprungligen givna av Ahmed Zewail.
• Lithium ion batteries
  These copies of batteries reflect the development of lithium-ion batteries. Akira Yoshino played a pivotal role in this development. The cylindrical battery, from 1985–1986, was the first lithium-ion battery that was produced for user evaluation. The battery had a cathode of LiCoO2, and a carbon anode. The prismatic battery is a lithium-ion battery for mobile phones from 2000–2010. The thin battery is a laminate battery for a smartphone from 2019. Akira Yoshino donated the lithium-ion batteries to the Nobel Prize Museum in 2019.
• Molekylmodeller
  These are models of two types of molecular machines: they are composed of interlinked molecules that can rotate in relation to each other. The model with two interlinked rings represents two catenane molecules. The model with a ring on an axle represents a rotaxane molecule. The colours represent different electric charges. These determine the motion of the different parts can move in relation to one another. Fraser Stoddart used the models to explain his research results. The models were made at Sheffield University, and Stoddart has had them with him throughout his career at various universities. Fraser Stoddart donated the models to the Nobel Prize Museum in 2016.
• Hattar
  In certain situations in the past, Wole Soyinka used hats to hide his characteristic bushy hair when he wanted to avoid being recognised. This is how Soyinka describes these two hats: Peripeteia (from the Hunter to the Hunted) Floppy Hat Peripeteia is the Greek expression (used especially in drama) for a reversal of fortunes. At home, my favourite form of relaxation is hunting, and I wore the faded khaki hat when I undertook my final hunt in Nigeria in November 1994, ‘got lost’ in the forest and surfaced in the neighbouring Republic of Benin – a fugitive from the dictatorship of Sanni Abacha. Later – on my exile circuit in African countries, Europe, the US etc – the hat was pressed into service as part of a prudent disguise as I continued to evade the dictator’s rather persistent agents – my head of hair being the most obvious giveaway. Yoruba Cap The black Yoruba cap was part of my formal attire – mostly retained in my hand - when I received the Nobel Prize in 1986. It surfaced again among the wardrobe which joined me later in exile, so I added it to the other head camouflage. (I still wear a headgear on occasion, despite the end of the dictatorship, but only to enjoy some anonymity). While working on a project of the International Parliament of Writers, the setting up of a network of Cities of Asylum for persecuted writers, I received a complimentary ticket of a $1000 (!!!) ringside seat for a boxing match from a casino-hotelier-cum-bibliophile who was once an aspiring writer. He had spearheaded the creation of the first such city in the United States in – of all places! – Las Vegas! Again, I wore this very cap – to avoid easy recognition. After this novel and extravagant addition to its mixed fortunes, what else is left but to retire the cap, in grand style, from active service! Wole Soyinka Wole Soyinka donated the hats to the Nobel Prize Museum in 2000.
• Spektrum
  These spectra carry information about a chemical compound that Richard Schrock produced in 1973. The spectra are produced with nuclear magnetic resonance (NMR), a method where radio waves are used to map molecular structure and composition. This chemical compound was a decisive step in the development of new ways of assembling organic molecules. Schrock’s methods amounted to facilitating metathesis. This means that the double bonds between carbon atoms are broken and reorganised at the same time as atomic groups change place. Richard Schrock donated the spectra to the Nobel Prize Museum in 2018.
• Barometer och vetenskaplig publikation
  Med en liten barometer och en vetenskaplig publikation från 1913 uppmärksammar Peter Ratcliffe en viktig vetenskaplig föregångare. Mabel Purefoy Fitzgerald, en kvinnlig pionjär inom vetenskapen, deltog i John Scott Haldanes expedition till Pike’s Peak i Colorado för att studera förändringar i kroppen på hög höjd. Hon var den första som påvisade att mängden hemoglobin i kroppen ökar när syrenivåerna sjunker, vilket de gör på hög höjd. Barometern användes för att mäta lufttrycket under experimenten. Ratcliffes egen forskning har klarlagt den molekylärbiologiska mekanism som ligger bakom Purefoy Fitzgeralds upptäckt. Efter förfrågan från Peter Ratcliffe donerades barometern till Nobelprismuseet av David Paterson 2019.
• Prov och provhållare
  Två prov och en hållare som hållit proven på plats i apparaturen har använts i experiment av William E. Moerner. Experimenten ledde till utvecklingen av mikroskop med detaljnivåer som tidigare varit omöjliga. William E. Moerner donerade proven och provhållaren till Nobelprismuseet 2014.
• Filterhållare och filterpapper
  This filter manifold and this filtration paper were used by Robert Lefkowitz and Brian Kobilka in their studies of cell surface receptors. To study the receptors, they developed radioligand binding methods. After incubating membrane fractions from tissue with radioactively labelled ligands, they would pass them through small glass fibre filter discs which captured the membranes and let everything else pass through. In the filtration manifold could hold twelve filters. The filters were then washed, the radioactivity measured and the receptors found. Robert Lefkowitz donated the filter manifold and the filtration paper to the Nobel Prize Museum in 2012.
• Cassette and tweezers
  The cassette and tweezers were used by Brian Kobilka in his research on “beta-adrenergic receptors” on the surface of our cells. These receptors are sensitive to the hormone adrenaline and transmit signals into our cells via G proteins. To map the structure of the molecular complex that these receptors form with G proteins, Kobilka and his colleagues used electron microscopy. Samples of the molecular complex were placed inside this pill-like cassette, which was inserted into the electron microscope using tweezers. Brian Kobilka donated the cassette and tweezers to the Nobel Prize Museum in 2012.
• Brev från Donald Cram
  In a 1939 illustrated letter to his fiancée, Jean Turner, 20-year-old Donald Cram writes that he is thinking of giving up his chemistry studies in favour of drawing. Cram was working that summer for the National Biscuit Company (NABISCO), selling crackers to stores in New York. The job was demanding, and the drawings in the letter illustrate a scene in which Cram trips on the pavement and all the crackers fly in the air while his boss looks on. During a couple of following summers, he worked as a chemist in NABISCO’s laboratory. And his career as a chemist was destined to continue. The letters were donated to the Nobel Prize Museum by Jean Turner Trueblood’s family in 2017.
• Böcker
  William Campbell’s paintings and poetry have resulted in books that he sees as an expression of the relationship between work and play. As a child, Campbell loved writing and painting. He had no knowledge of science before the age of thirteen but later developed an interest in medical research. Until he was in his 50s, he focused entirely on research, but then he began to paint again. His subject matter is associated with his work— parasites often feature in his paintings. Campbell also writes poetry. His poems also often have scientific connections and have been used in teaching, both by himself and others. William Campbell donated the books to the Nobel Prize Museum in 2015.
• Doctor's instruments
  These instruments were used by Robert Bárány in his work as a physician and researcher. His most important scientific contribution concern the construction and function of the inner ear. During the First World War, Bárány was a volunteer surgeon in the Austrian army on the Eastern Front. He was a prisoner of war in Russia in1915, when it was announced that he had won the 1914 Nobel Prize in Physiology or Medicine. Thanks to negotiations headed by Sweden’s Prince Carl on behalf of the Red Cross, he was released in 1916. After receiving the Nobel Prize, Bárány remained in Sweden. From 1917 he worked at Uppsala University. The instruments were donated to the Nobel Prize Museum by the Bárány family in 2007.
• Provrör och ampull
  This test tube contains a solution with antibodies from mice that neutralise the CTLA-4 protein. James Allison discovered that the antibody can make the immune system more responsive so it can neutralise cancer tumours. After the discovery, a corresponding antibody was found in humans. Based on the results, a pharmaceutical could then be developed to treat some types of cancer. The vial contains this drug. James Allison donated the test tube and the vial to the Nobel Prize Museum in 2018.
• Oftalmoskop
  Instrumentet, ett oftalmoskop, användes av Torsten Wiesel och David Hubel i deras tidiga forskning om hur ljus som träffar näthinnan i ögat omvandlas till nervsignaler som i hjärnan blir till synintryck. Oftalmoskopet utvecklades av Stephen Kuffler och S.A. Talbot vid början av 1950-talet. När Wiesel som ung forskare kom till Johns Hopkins University blev Kuffler hans mentor. För Wiesel symboliserar instrumentet mentorskapets betydelse i vetenskapen. Han använde det bara några månader omkring 1958, men det följde ändå med honom i hans senare forskarliv. Ett oftalmoskop ger möjlighet att belysa och observera ögonbotten. Detta oftalmoskop ger också möjlighet att stimulera ögonbotten med olika mönster. Wiesel och Hubel använde katter i sina experiment. Kattens huvud och ögon fixerades under det ringformade stativet och ögonbotten kunde sedan stimuleras och observeras med hjälp av optiska instrument på tvärslån över det ringformade stativet. Aktiviteten i nervcellerna mättes med hjälp av små elektroder. Efter sina första studier övergick Wiesel och Hubel till att projicera mönster på ögonbotten på andra sätt än med detta oftalmoskop. Torsten Wiesel donerade oftalmoskopet till Nobelprismuseet i samband med sin 100-årsdag i juni 2024.
• Armbindel
  This armband was used by personnel in the British Royal Army Medical Corps during the First World War. The use of a red cross on a white background as a symbol of neutrality and protection in armed conflict was established in the first Geneva Convention in 1864. The convention regulates the rights and protection of wartime prisoners, civilians and military personnel. The background to the convention is Henry Dunant's founding of the international Red Cross movement in 1863. The Red Cross emblem has since that time been the distinctive mark of Red Cross personnel and the medical services of the armed forces. The armband was acquired by the Nobel Prize Museum in 2023.
• Keps
  Efter Nobelprisbeskedet 2021 lät Ardem Patapoutian och hans medarbetare tillverka kepsar till dem som varit delaktiga i arbetet. På kepsen syns molekylstrukturen för de piezo-kanaler upptäckten gällde. Piezokanaler finns i celler som känner av tryck. I årtalet 2021 är ettan utformad som en dynamitpatron, som en referens till Alfred Nobel. Ardem Patapoutian donerade kepsen till Nobelprismuseet 2023.
• Magnifying glass
  In the Royal Swedish Academy of Sciences' popular information of Claudia Goldin's research, she was depicted as a detective with a magnifying glass. Her research on differences between men and women in terms of wages and employment rates is based on extensive archival studies. Goldin thought the image of her as a detective was apt and had a magnifying glass made with her name on it. Claudia Goldin donated the magnifying glass to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Tavlor
  These pictures were made by Narges Mohammadi in 2023 in Evin Prison, where she was previously held. She was transferred back to Evin in 2022 after periods of freedom and after having been held in other prisons: “My return to Evin was strange, nostalgic and simultaneously exciting. The whole prison was familiar and full of memories to me. I went to the mosaic workshop and sat right in the same chair as I was sitting eight years ago, holding the little saw and picking up the wood and smelling it. I said myself I'd fly the same bird that was seeking peace eight years ago.‌ And I sent these two birds into peace with an olive branch on the beak. The birds have now arrived at the Nobel Prize Museum. Well done.” Narges Mohammadi donated the pictures to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Armband
  This bracelet was weaved as a gift to Narges Mohammadi by her fellow prisoner Sedigheh Moradi. The first time Mohammadi saw Moradi in 2012, she suspected that Moradi had been in prison for a long time. This proved true. When Moradi shared her story, she revealed that she had lived most of her life in prison. She and many of her friends had been arrested and imprisoned in the 1980s. It was then that she came to know Mohammadi’s husband, Taghi Rahmani, whose name is on the bracelet. He is also a human rights activist and has been imprisoned periodically. Narges Mohammadi donated the bracelet to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Docka
  This doll was given to Narges Mohammadi by a women, who was her cellmate between 2015 and 2017. The woman was a member of a spiritual group led by her husband. The husband treated her badly, and she was followed by the regime’s security service. Her husband was arrested and executed. She was also sentenced to death. In 2017, she was transferred to another prison where she spent months in solitary confinement and was badly injured. She sent this doll to Narges Mohammadi with the help of another prisoner who was being transferred: “Every time I saw this suspended doll, I was reminded of my dear cellmate, who was suspended under the patriarchal religious tyranny at home, in society, and in prison, awaiting her death sentence.” Narges Mohammadi donated the doll to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Pappersfågel
  This paper bird is a birthday present to Narges Mohammadi from her fellow prisoner Nazanin Zagari, who made it together with her daughter, Gisu, in the visitor’s room in 2018. At the time, Zagari had been in prison for just over two years and each Monday Gisu would visit together with her grandmother. When Mohammadi was transferred to the prison in Zanjan, her mementos remained in Evin Prison. After she was released in 2020, she was surprised to be given these back, when another prisoner on leave was allowed to bring them to her. Narges Mohammadi donated the paper bird to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Glasses strap
  Narges Mohammadi’s fellow prisoner Golrokh Iraee made Mohammadi this strap for her glasses in 2017. Mohammadi would hide her glasses in different places since she lacked a strap to hold them around her neck. Iraee made the strap from a piece of leather that was left over from her work. The strap wasn’t long enough to reach around her frizzy hair and hung from her hair instead of her neck. Her fellow prisoners thought it humorous and one, Atena Daemi, would imitate Mohammadi often. Narges Mohammadi donated the glasses strap to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Manuskript
  Anteckningsböckerna innehåller det första utkastet till en ännu inte utgiven roman med titeln "Vaim" av Jon Fosse. Titeln är ett fiktivt ortsnamn och boken är planerad att ges ut 2025. I början av sitt författarskap skrev Fosse sina manuskript på skrivmaskin, men han har sedan övergått till att först skriva hela boken för hand med bläck med olika färger och därefter skriva in och bearbeta manuskriptet på dator. Manuskriptet till Vaim är nu inskrivet på dator och Fosse har därför kunnat donera anteckningsböckerna till Nobelprismuseet. Jon Fosse donerade manuskriptet till Nobelprismuseet 2023.
• Pipett
  Katalin Karikó believes that she has been her most used tool in her research career. It is used to draw small amounts of liquids. This particular pipette, marked with a piece of tape, is her favourite. She used it for about 10 years from the early 2000s. She sees it as a symbol of her research findings that set the stage for the mRNA vaccine. Katalin Karikó donated the pipette to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Kopia av kopieringsmaskin
  Drew Weissman’s and Katalin Karikó’s collaboration began at a copying machine. They were both avid readers of scientific articles that they photocopied from journals. Weissman was researching immunology and Karikó mRNA, but since there was only one copying machine, it became their meeting point and where they began discussing their research. These discussions led to a collaboration that laid the groundwork for mRNA vaccines. Weissman had this 3D printed copy of a copying machine made to celebrate the inspiration of their collaboration. Drew Weissman donated the copying machine to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Räknesticka
  Louis Brus purchased this slide rule during his studies at Rice University in Houston, Texas in the early 1960s. Later, he replaced the slide rule with pocket calculators and computers. Louis Brus donated the slide rule to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Prov
  Provet togs fram i Muongi Bawendis forskning om kvantprickar under det tidiga 1990-talet. Bawendi experimenterade med att injicera olika ämnen i olika lösningsmedel för att få små kristaller av halvledarmaterial, kvantprickar, att bildas. Provet består av små kristaller infattade i ett plastmaterial. Bawendi har sparat sina prover i ett eget litet museum, men valt att överlåta detta prov till Nobelprismuseet. Muongi Bawendi donerade provet till Nobelprismuseet 2023.
• Fördröjningsplattor
  Glasplattorna är kopior av plattor som Pierre Agostini använde när han först lyckades skapa mycket korta pulser av laserljus. Plattorna användes för ett avgörande steg i experimentet: för att fördröja en del av en laserstråle. Plattorna är precis lika tjocka eftersom den ena plattan är utskuren ur den andra. Genom att placera plattorna på lämpligt sätt, dela upp en laserstråle i två delar och låta dem passera genom varsin platta kunde den ena delen fördröjas i förhållande till den andra med hög precision. Agostinis experiment handlade om att utnyttja övertoner i laserljusets vågor för att skapa och undersöka ett tåg av ljuspulser efter varandra. Genom att lägga ihop pulståget med en fördröjd del av den ursprungliga laserpulsen kunde de undersöka hur övertonerna var i fas med varandra. Pierre Agostini donerade fördröjningsplattorna till Nobelprismuseet 2023.
• Nyförvärvsmonter
  Stock Echange Building (SEB) - Main floor (street level)
• Instrument
  These instruments were used by Anne L’Huillier in her early research on laser harmonics. A laser beam was created using the rod, which consists of glass with a layer of neodymium atoms. The metal parts were used to create a gas stream of noble atoms that the laser beam passed through. This created the laser harmonics. The shiny metal plate is a diffraction grating. The reflecting surface has many microscopic slits that split the light into wavelengths. This allows the study of how the light’s different wavelengths are composed. Laser harmonics allows the creation of laser pulses that are so short that they are measured in attoseconds. Anne L'Huillier donated the instruments to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Exemplar av tidskriften Die Waffen nieder!
  Detta exemplar av tidskriften Die Waffen nieder! ingick i Alfred Nobels bibliotek. Tidskriften gavs ut 1892–1899 med Bertha von Suttner som redaktör. Tidskriften är uppkallad efter Suttners roman med samma namn som hade kommit ut 1889.
• Brev
  I ett brev från 1919 ger Selma Lagerlöf sitt omdöme om en samling dikter som 20-årige Gunnar Lundh skickat till henne. Selma Lagerlöf var när brevet skrevs en mycket välkänd och älskad författare i dåtidens Sverige. Hon var dessutom Nobelpristagare i litteratur och ledamot i Svenska Akademien. Det var inte ovanligt att människor som gjorde egna litterära försök hörde av sig till henne för att få ta del av hennes uppfattning. Lagerlöfs svar till Lundh var vänligt och uppmuntrande: ”Med det uttryckliga förbehållet att mitt omdöme om den lilla diktboken inte användes som reklam eller offentliggöres, vill jag gärna säga min mening om den. Det förekommer mig att Ni har en stor förmåga att i den kortfattade form Ni valt fått in ett poetiskt innehåll med en god och litet överraskande udd på slutet, såsom det bör vara i epigrammet. I vad mån ni står på självständig grund vågar jag inte döma om, men gör ni det så bör Ni komma att skänka oss många vackra saker.” Gunnar Lundh blev aldrig någon känd författare. Däremot blev han en framstående fotograf. Mest känd blev han kanske för de bilder som publicerades i samband med författaren Ivar Lo-Johanssons reportageresor om statarnas liv i Sverige under 1930- och 1940-talen. Brevet förvärvades av Nobelprismuseet 2024.
• Räknesticka
  William Phillips fick denna räknesticka 1963, strax innan han fyllde 15 år och skulle börja läsa fysik i high school. Han använde räknestickan för beräkningar vid läxor och prov, där den var ett tillåtet hjälpmedel. Han minns ett tillfälle när han räknat fel på en uppgift trots att han förstått den korrekt. Han hade adderat fel och sade till läraren att han hade förlitat sig på räknestickan men att denna inte klarade addition, utan bara multiplikation och division. Läraren uppmanade honom att försöka konstruera en räknesticka som kunde göra additioner. Detta fick Phillips att fundera över hur räknestickan fungerar. Den fungerar för multiplikationer genom att skalan är logaritmisk, men om skalan byts till en linjär skulle den fungera för additioner. Han presenterade idén för läraren. Idén kom aldrig till användning i praktiken, men den gjorde gott intryck på läraren. När Phillips började sina universitetsstudier skaffade han en mer avancerad räknesticka och hade även tillgång till större mekaniska och så småningom en elektrisk räknemaskin. När sedan miniräknare kom förändrades möjligheterna helt. William Phillips donerade räknestickan till Nobelprismuseet 2024.
• Stoppur
  När William Phillips var elva år gammal fick han detta stoppur av sina föräldrar. Han hade önskat sig det för att kunna göra enkla experiment. Han mätte bland annat tiden det tog för pendlar och gungor att svänga och olika föremål att falla till marken. Han använde också stoppuret för tidtagning vid löpning. Som fysiker skulle Phillips senare utveckla metoder att kyla atomer med laserljus. Metoderna möjliggjorde ännu mer noggranna atomklockor. Felet hos sådana motsvarar en sekund på 300 miljoner år. William Phillips donerade stoppuret till Nobelprismuseet 2024.
• Pimpelspö
  Fiskespöet, som är avsett för fiske på is under vintertid, har tillhört Aleksej Jekimov. Fiske är ett av Jekimovs stora intressen i livet. Aleksej Jekimov donerade fiskespöet till Nobelprismuseet 2024.
• Manifest
  I detta manifest från oktober 1915 uppmanar kvinnor från olika länder för omedelbara fredsförhandlingar i det pågående första världskriget. Bland de fem undertecknarna återfinns två blivande fredspristagare: Jane Addams och Emily Greene Balch. Manifestet har sitt ursprung i den internationella kvinnokongressen i Haag 1915. Kongressen hade fler än 1 100 deltagare och ledde till bildandet av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet med Jane Addams som första ordförande. I manifestet beskrivs hur delegationer efter kongressen besökte 14 huvudstäder i krigförande och neutrala länder för att försöka få fredsförhandlingar till stånd. "Som kvinnor var det möjligt för oss, som kom från både krigförande och neutrala nationer, att mötas mitt under pågående krig och få till stånd ett utbyte av frågor och svar mellan huvudstäder som var blockerade för varandra." Manifestet underströk att även länder som stod utanför kriget hade ett ansvar: "Den olidliga ansvarsbördan för det hopplösa fortsättandet av detta krig vilar inte längre enbart på viljan hos de krigförande nationerna. Den vilar också på viljan hos de neutrala regeringar och människor som har besparats krigets dråpslag. Även om de vill så kan de inte befria sig från sin del av ansvaret för att kriget fortsätter." Manifestet införskaffades av Nobelprismuseet 2024.
• Säck och kort
  En säck för vete och ett kort för matransoner berättar om hur FN:s World Food Programme hjälper människor som lider brist på mat på grund av krig, konflikter eller andra nödlägen. Säcken är märkt för vete som skördades i Ukraina 2020. Den symboliserar det traditionella sättet att ge hjälp genom att dela ut matransoner. Kortet är ett nyare sätt att ge behövande möjlighet att få mat. Det fungerar som en voucher eller stämpelkort som kan användas för att betala mat i en butik eller på en marknad. Detta stärker mottagarnas självständighet och värdighet, samtidigt som det stödjer lokala samhällen och marknader. Korten delas oftast ut till kvinnor som har ansvar för barnen i familjerna som behöver hjälp. Säcken och kortet överlämnades till Nobelprismuseet då WFP:s verkställande direktör Cindy McCain besökte museet 2024.
• Nansenpass utfärdat 1933
  Detta Nansenpass utfärdades i Tyskland 1933 för en kvinna född i Ryssland. Nansen-passen, som tillkom efter en idé av Fridtjof Nansen, gav under 1920- och 1930-talet många flyktingar en möjlighet att resa. Efter första världskriget rådde på flera håll i Europa kaotiska förhållanden. Gränser mellan nationer flyttades och hundratusentals människor var på flykt. De flesta av dem var ryssar som blivit statslösa och inte kunde få pass för att resa. På uppdrag av Nationernas Förbund förhandlade Nansen med olika parter och lyckades få gehör för en idé om att särskilda pass skulle utfärdas. Nansenpassen vann brett internationellt erkännande. Detta Nansenpass köptes av Nobelprismuseet 2024.
• Nansenpass utfärdat 1923
  This passport was issued in Latvia in 1923 to a young woman born in Russia. The Nansen passports, created according to an idea by Fridtjof Nansen, enabled many refugees in the 1920s and 1930s to travel. After the First World War, conditions were chaotic in many places in Europe. National borders were redrawn and hundreds of thousands of people were displaced. Most of them were Russians who had become stateless and could not obtain passports to travel. Nansen was assigned by the League of Nations to negotiate with the various parties and promoted his idea for special passports to be issued. The Nansen passports were largely recognised internationally. This Nansen passport was acquired by the Nobel Prize Museum in 2024.
• Sten
  Denna sten var av stor betydelse för José Saramago. Han hittade stenen, som är av vulkaniskt ursprung, på Lanzarote där han bodde. Saramago såg en symbolisk mening i den. Han menade att fram till boken Blindheten hade han bildligt talat försökt beskriva människor som statyer, men därefter intresserade han sig mer för stenen, materialet som statyerna består av. Stenen donerades till Nobelprismuseet av José Saramago-stiftelsen och Pilar del Río 2024.
• Nycklar
  Denna samling nycklar hade Eyvind Johnson liggande i ett kuvert i en skrivbordslåda. Där låg de kvar när han gick bort och bevarades därefter av hans familj. Hans dotter Maria Ekman har skrivit så här om nycklarna: ”Ingen har förstås vetat på evigheter vart de gick - de var helt enkelt kvar som avlagringar av tidigare faser i Eyvinds liv. (Alla har vi väl kvar en och annan gammal nyckelknippa som ännu inte har blivit utsorterad...) I familjen gick de under namnet "Krilons nycklar" efter det långa avsnitt i _Krilon Själv_, sista delen i Krilon-trilogin, som heter just "Johannes Krilons nycklar" och där Krilon sitter och begrundar sitt liv med utgångspunkt i ett skrin med gamla nycklar. Nu låg ju låg Eyvinds nycklar visserligen inte i något skrin. När jag väl tog hand om dem låg de helt prosaiskt i ett kuvert från Kungliga Biblioteket poststämplat 1966 och adresserat till Herr Doktor Eyvind Johnson. Och just de här nycklarna är ju faktiskt inte Krilons på riktigt, utan Eyvinds. En tanke med den här nyckelanhopningen med sin verklighet och sin samtidiga s.a.s. fiktiva Krilon-anknytning är att Krilon-trilogin ligger ungefär mitt i författarskapet, efter bland annat en rad självbiografiska böcker och före sviten av historiska romaner, och därmed pekar både framåt och bakåt i det långa författarskapet.” Nycklarna donerades till Nobelprismuseet av Eyvind Johnsons efterlevande 2024.
• Basutställningen
  Basutställningen
• Peter Englund
• Rockefeller University
• Ragnar Sohlman
• Stig Fredrikson
• Stephen Parmley
• Tekniska Museet
• Maggi Peck