Multilingual_en

Items

• Experimentutrustning
  Utrustningen användes av Wolfgang Ketterle i experiment för att skapa “Bose-Einstein-kondensat”, som endast uppträder vid extremt låga temperaturer. Till vänster syns en av de spolar som användes i experiment 1996. Spolen kyldes med vatten genom rören. Underst syns en elektronisk kontrollpanel som byggdes av forskarna själva. Den installerades mellan experimentuppställningen och en dator för att ge skydd mot fel med vattentillförseln vid kylningen av spolarna. Till höger syns en slutare i två delar för en atomstråle som användes i experiment 1994–2001. Wolfgang Ketterle donerade utrustningen till Nobelprismuseet 2001.
• Glasögon och bruten skidstav
  Att ta sig ur svårigheter är en oundviklig del av både det vetenskapliga arbetet och livet i stort. Så här berättar David Baker om ett par glasögon och en bruten skidstav: ”De orange glasögonen och den brutna skidstaven symboliserar båda övervinnandet av motgångar. För några år sedan fick jag en ögonskada som gjorde det omöjligt för mig att se på datorskärmar. Jag var jag förtvivlad över hur jag skulle kunna arbeta, men upptäckte efter en månad att de orange glasen löste problemet. Jag bär dem när jag håller presentationer och de har de nästan blivit en del av min persona – jag får ofta lika många uppskattande kommentarer om glasögonen som innehållet i föredragen! Jag är en hängiven offpist-skidåkare och har brutit många stavar ute i terrängen. Jag har då ändå varit tvungen att ta mig tillbaka till startpunkten, vilket jag uppenbarligen har hittills – skidstaven representerar inte bara övervinnandet av motgångar utan också min kärlek till bergen där jag tillbringar nästan varje helg året runt.” David Baker donerade glasögonen och skidstaven till Nobelprismuseet 2024.
• Modell av proteiner
  Modellens stora röda del visar taggprotein (spikeprotein) som finns på viruset SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen Covid-19. Modellens blå och gröna delar avbildar konstgjorda proteiner som tagits fram av David Baker och hans medarbetare. Dessa proteiner binds till taggproteinet och har hos djur visat sig förhindra att viruset får fäste och att infektion utvecklas. Proteinerna har ännu inte genomgått tester och tillverkning som krävs för att användas på människor. David Baker donerade modellen till Nobelprismuseet 2024.
• Penna
  Reservoarpennan har tillhört Ivo Andrić och var en ständig följeslagare till honom i hans litterära arbete. Den symboliserar hans sociala och konstnärliga engagemang och påminner oss om det skrivna ordets betydelse. Pennan har donerats till Nobelprismuseet av Belgrads stadsmuseum 2025. Belgrads stadsmuseum förvaltar det museum med Ivo Andrićs kvarlåtenskap, som enligt författarens önskan bildades efter hans död.
• Träsked
  Skeden användes av Andrej Sacharov under 1980-talet när han av den sovjetiska regimen förvisats till Nizjnij Novgorod (som då hette Gorkij). Sacharov var fysiker men hade sedan 1960-talet engagerat sig för mänskliga rättigheter. Han belönades för sina insatser med Nobels fredspris 1975. De sovjetiska myndigheterna hindrade honom dock att resa för att ta emot priset. För att försvåra hans arbete förvisades han 1980 till Nizjnij Novgorod. Han bodde där i en lägenhet och på andra sidan gatan inrättades en station varifrån han övervakades. Han fick besök av sin hustru Jelena Bonner, men levde under långa perioder ensam och lagade sin mat själv. Träskeden, som är traditionell rysk typ, blev ett dagligt redskap i livet i förvisningen. Han använde skeden bland annat när han lagade mat i en teflonpanna för att inte rispa ytan av pannan. En av de rätter han gärna tillagade var en typ av kvarg som han stekte lätt eftersom han tyckte om varm mat. Han använde också skeden när han gjorde äggröra. Träskeden donerades till Nobelprismuseet av Andrei Sakharov Foundation 2025.
• Glashållare
  Glashållaren användes under 1950- och 1960-talen av Andrej Sacharov när han drack te. På traditionellt ryskt vis drack han teet ur glas som placerades i hållaren av metall, som gjorde att han inte behövde bränna sig. Att dricka te var en viktig del av Sacharovs dagliga liv som fysiker och freds- och människorättsaktivist. Ett glas med te hade en given plats på hans skrivbord. Han använde glashållaren i sitt hem i Moskva och hade eventuellt även med den under sina återkommande vistelser i Sarov (som då hette Arzamas-16) där han arbetade inom det sovjetiska kärnvapenprogrammet. Glashållaren donerades till Nobelprismuseet av Andrei Sakharov Foundation 2025.
• Räknesticka
  Räknestickan var ett flitigt använt redskap i Andrej Sacharovs arbete som fysiker. Sacharov gjorde viktiga insatser inom fysiken, både inom grundvetenskapliga områden och utveckling inom kärnenergi och kärnvapen. Han hade en viktig roll i utvecklingen av den sovjetiska vätebomben. Från slutet av 1950-talet gav han uttryck för oro inför riskerna med kärnvapen och verkade för att begränsa spridning av dem. Han engagerade sig senare också starkt i kampen för mänskliga rättigheter. Räknestickan donerades till Nobelprismuseet av Andrei Sakharov Foundation 2025.
• Vetenskapliga publikationer
  Denna samling av sina vetenskapliga publikationer satte Ragnar Granit ihop till sin far. Familjen Granit var finlandssvensk. Ragnar Granit gjorde sina första forskningsinsatser i Helsingfors, men flyttade 1940 till Stockholm där han blev professor vid Karolinska Institutet. De vetenskapliga publikationerna speglar hans insatser inom sinnes- och nervfysiologin. Publikationerna donerades till Nobelprismuseet av Ragnar Granits efterlevande 2024.
• Nätflöte och nätnål
  Flötet och nätnålen har tillhört Ragnar Granit som gärna ägnade sig åt fiske vid sidan om sin forskning inom sinnes- och nervfysiologi. Initialerna RG på nätnålen är ingraverade av Granit själv. Redskapen kommer från familjen Granits sommarstuga på ön Korpo utanför Åbo i Finland. Där tillbringade Ragnar Granit många somrar, bland annat med att rengöra näten från tång. Forskarkolleger som kom på besök från när och fjärran fick också hjälpa till med detta arbete. Flötet och nätnålen donerades till Nobelprismuseet av Ragnar Granits efterlevande 2024.
• Fotografier
  Redan som fyraåring ägnade Demis Hassabis en stor del av sin tid åt schack. Intresset för schack ledde vidare till ett intresse för datorer som kunde spela schack. Hassabis kom att ägna sig alltmer åt datorer och artificiell intelligens (AI). Han medverkade till skapandet av AI-modellen AlphaFold, som kan förutsäga proteinmolekylers tredimensionella struktur. Demis Hassabis donerade bilden till Nobelprismuseet 2024.
• Mask och flugviskor
  Masken och flugviskorna kommer från Kubafolket i Demokratiska republiken Kongo. James Robinson har ett stort intresse för afrikansk historia och kultur och har under 12 år ägnat sig åt Kubafolket i sin forskning om samhällsinstitutioner. Masken är en ”Bwoom”, en av tre huvudsakliga masker som används för att berätta om kungarikets historia och återge några av historiens viktigaste händelser. Flugviskorna, vars praktiska användning är att vifta bort flugor, är också attribut som används i sammanhanget. Flugviskan är en traditionell symbol för makt i hela centrala och östra Afrika. James Robinson donerade masken och flugviskorna till Nobelprismuseet 2024.
• Pass
  Passet har tillhört Simon Johnsons morfar Cyril John Dadswell, som dog när Johnson bara var två veckor gammal. Dadswell har ändå betytt mycket för Johnson. Dadswell var den förste i släkten som ägnade sig åt akademiska studier. Han var metallurg och arbetade inom stålindustrin i Sheffield. Passet utfärdades under andra världskriget den 14 maj 1942 och det framgår att samma att Dadswell omedelbart beviljades visum till USA. Syftet med resan till USA var att bidra med kunskap om stål som lämpade sig för stridsvagnar. Dadswells verksamhet knyter an till ett av Simon Johnsons forskningsintressen: hur teknik överförs mellan olika länder och områden. Simon Johnson donerade passet till Nobelprismuseet 2024.
• Brevpress
  En brevpress är en av mycket få minnessaker som bevarats efter Daron Acemoglus mor Irma, som betydde mycket för honom. Daron Acemoglu växte upp i Istanbul i en familj med armeniskt ursprung. Modern var lärare och rektor vid en armenisk skola som sonen gick i och hon uppmuntrade honom att studera. Irma Acemoglu gick bort 1991. Daron Acemoglu donerade brevpressen till Nobelprismuseet 2024.
• Tekopp
  Under arbetet med boken Jag tar inte farväl ingick denna tekopp i Han Kangs dagliga rutin. På papperet beskriver hon sitt dagliga arbete. Efter att ha stigit upp kl 05.30 och tagit en promenad drack hon en kopp te. (Hon drack svart te trots att koppen egentligen är avsedd för grönt te.) När hon tittade ner i virveln som bildades i koppen blev den hennes universum. Han Kang donerade koppen till Nobelprismuseet 2024.
• Instrument
  Instrumentet användes vid slutet av 1980-talet i Victor Ambros forskning om mikroRNA, som har stor betydelse för hur olika gener får genomslag i olika celler. Instrumentet är en kontrollenhet för en typ av elektrofores, som används för att separera olika stora fragment av molekyler från varandra. Ambros använde utrustningen för att hitta och renframställa stora bitar av DNA. Detta var ett viktigt steg i undersökningarna av genen lin-4 och dess betydelse för mikroRNA, Instrumentet var det första som utvecklades av företaget MJ Devices, som bildades av bröderna Michael and John Finney. Michael Finney var för övrigt doktorand i blivande Nobelpristagaren Robert Horvitz laboratorium. Victor Ambros donerade instrumentet till Nobelprismuseet 2024.
• Kub
  För Demis Hassabis och hans medarbetare vid DeepMind symboliserar kuben att lösningen av ett problem kan leda till lösningen av många andra. På en av kubens sidor avbildas drag 37, det avgörande draget i ett parti Go där mästaren Lee Sedol 2016 förlorade mot datorprogrammet AlphaGo, som utvecklades av DeepMind. Detta var första gången en mästare på hög nivå förlorade mot en dator och händelse markerar också ett avgörande steg i utvecklingen av artificiell intelligens. Efter AlphaGo utvecklades AlphaZero som behärskar schack, shogi och go. Senare utvecklades AlphaFold, som kan förutsäga proteinmolekylers tredimensionella struktur. Demis Hassabis donerade kuben till Nobelprismuseet 2024.
• Bok: Game Changer
  Boken Game Changer av Matthew Sadler och Natasha Regan handlar om datorprogrammet AlphaZero som utvecklades av Demis Hassabis och hans medarbetare vid DeepMind. Boken har en inledning av Hassabis och ett förord av Garri Kasparov, som 1997 blev den första världsmästaren i schack som förlorade mot en dator. Demis Hassabis donerade boken till Nobelprismuseet 2024.
• Schackpjäser
  Schackpjäserna symboliserar Demis Hassabis stora intresse för schack. De är två reservdamer i ett spel formgivet av konstnären Thierry Noir. Denne är känd som en av de konstnärer som först började utföra graffitikonst på Berlinmuren under 1980-talet. På brädet i schackspelet han formgett finns även ett mönster som erinrar om elektroniska kretsar. Demis Hassabis donerade schackpjäserna till Nobelprismuseet 2024.
• Papperskrona
  Papperskronan har fungerat som en sorts vandringspris i John Jumpers forskargrupp, som arbetar med proteinmolekylers struktur. Forskargruppen kallades i ett tidigt skede ”Origami-gruppen”, eftersom de såg en koppling mellan hur långa proteinmolekyler är veckade och konsten att vika figurer i papper. När någon i gruppen gjorde något bra fick hen papperskronan som belöning och fick behålla den tills någon annan gjorde något som var värt att belöna och fick överta kronan. Jumper och hans kolleger arbetar annars inte med pappersmodeller utan med datorer och artificiell intelligens. De har utvecklat AlphaFold2, en algoritm som kan förutsäga den tredimensionella strukturen för alla tänkbara proteiner. John Jumper donerade papperskronan till Nobelprismuseet 2024.
• Mikrochip
  På detta mikrochip finns en tidig version av en Boltzmannmaskin, i vars utveckling Geoffrey Hinton spelade en avgörande roll. Boltzmannmaskinen är viktig inom maskininlärning med neurala nätverk och Hinton en av de ledande gestalterna inom artificiell intelligens (AI). Mikrochippet, som gjordes av Joshua Alspector 1987, är en demonstration av att Boltzmann-maskiner kan placeras på specialkonstruerade chip. Boltzmannmaskinen på kortet är liten, den är ett nätverk med sex noder, och dess användningsområde litet. Som demonstration av en princip visade mikrochippet dock vägen mot den fortsatta utvecklingen inom maskininlärning och AI. Geoffrey Hinton donerade mikrochippet till Nobelprismuseet 2024.
• Elektronisk krets
  Denna elektroniska krets byggdes av John Hopfield i början av 2000-talet i samband med en kurs han gav vid Princeton University. Hopfield hade under 1980-talet gjort viktiga insatser inom maskinlärning genom neurala nätverk, som är av stor vikt inom artificiell intelligens. För Hopfield är praktiskt byggande viktigt för att nå förståelse: ”Jag utformade en labbkurs om elektroniken i neurala nätverk. Jag hade en stark övertygelse om att vi får en djup förståelse av hur ett neuralt nätverk beter sig genom att bygga och utforska vad som händer. Studenterna fick börja med små kretsar, var och en fick bygga sin egen för hand utifrån en hög elektroniska komponenter. Detta är mitt eget demonstrationsbygge för den fjärde veckans projekt.” Kretsen består bland annat av dioder som tänds och släcks genom att olika delar av kretsen växelverkar med varandra. John Hopfield donerade kretsen till Nobelprismuseet 2024.
• Skyddsutrustning
  Skyddsutrustning som denna används av personal för Läkare utan gränser i samband med utbrott av den smittsamma och mycket farliga sjukdomen ebola. Eboladräkten består av skyddsglasögon, munskydd, skyddsdräkt, dubbla uppsättningar plasthandskar, plastförkläde samt gummistövlar. Läkare utan gränser rekryterar både medicinsk och icke-medicinsk personal till sitt humanitära arbete i kriser och katastrofer världen över. Vid utbrott av smittsamma sjukdomar arbetar Läkare utan gränser för att snabbt ge tillgång till vård, läkemedel och vaccinationer. Det krävs också ofta omfattande logistikinsatser. Detta kan omfatta allt från att öppna tillfälliga vårdinrättningar för att behandla och isolera patienter till att förbättra rutiner för smittskydd, vatten och sanitet för att förhindra att sjukdomen sprids inom vården och i lokalsamhället. Det hittills största utbrottet av ebola inträffade i Västafrika 2014–2016. Det ledde också till Läkare utan gränsers dittills största insats. Sedan 2018 har Kongo-Kinshasa drabbats av flera utbrott, bland annat i den konfliktdrabbade provinsen Nordkivu, och 2022 drabbades Uganda av ett ebolautbrott. Genom medicinsk forskning har möjligheterna att bekämpa sjukdomen förbättrats genom utveckling av vaccin mot sjukdomen. Skyddsutrustningen donerades till Nobelprismuseet av Läkare utan gränser 2024.
• Väst
  Västar som denna används av personal som arbetar för FN:s World Food Programme (WFP) i olika delar av världen. Västen markerar att den som bär den är ute i goda syften, vill ge hjälp och går att lita på. I områden där det råder konflikt visar västen att den som bär den tillhör en neutral part. Västen donerades till Nobelprismuseet av World Food Programme 2025.
• Apparatur
  This apparatus is the measurement-related part of the setup used in Ferenc Krausz' experiments with attosecond laser pulses. The pulses are generated through interactions between laser light and electrons. A spherical double mirror is used to focus the laser beam at a nozzle that emits a ray of crypton atoms. A spectrometer is used to measure the distribution of kinetic energy of electrons that the laser light has released from the crypton atoms. The duration of the laser pulses can be determined by analysing the kinetic energy of the electrons and the displacements in different sections of the laser beam. Ferenc Krausz donated this apparatus to the Nobel Prize Museum in 2024.
• Schackspel och protokoll
  Vid detta schackspel tillbringade Herbert Simon mycket tid. Spelets väldefinierade regler, men enorma rikedom av scenarier och strategier, hade också beröringspunkter med hans forskning i ekonomi och psykologi. Kan mänskligt tänkande översättas till rutiner som en maskin kan utföra? Redan på 1950-talet arbetade han med artificiell intelligens (AI) och utvecklingen av ett schackprogram. Schackspelet och protokollen donerades till Nobelprismuseet av Herbert Simons efterlevande 2003.
• Pincett, mynt och pipett
  En pincett, ett mynt, och en glaspipett blev genom John Gurdons uppfinningsrikedom ett avgörande redskap i hans forskning om stamceller. Med hjälp av redskapet och känsliga fingrar lyckades han ersätta cellkärnan i ett befruktat grodägg med cellkärnan från en mogen cell hos ett grodyngel. Detta ledde till det första skapandet av en genetisk kopia, en klon, av en högre organism. John Gurdon donerade pipetterna till Nobelprismuseet 2012.
• Pipetter
  Det första Shinya Yamanaka köpte när han fick leda sitt eget laboratorium var pipetter. Pipetterna är av en typ som är mycket vanliga i laboratorier över hela världen. Yamanaka använde dem flitigt i arbetet med att skapa "pluripotenta stamceller". Detta bygger på att en mogen cell i vår kropp kan omvandlas till en stamcell som i sin tur kan omvandlas till en cell av vilken typ som helst i kroppen. Shinya Yamanaka donerade pipetterna till Nobelprismuseet 2012.
• Hornantenn
  This horn antenna was intended for the COBE satellite, which was used to measure cosmic background radiation. The antenna was presented to the Nobel Prize Museum in 2006 by George Smoot and NASA.
• Apparatur
  Med denna uppställning ville Ahmed Zewail visa principen för sin metod att med hjälp av laserteknik studera kemiska reaktioner. Hur kemiska reaktioner går till i detalj är svårt att studera eftersom de går oerhört fort – de utspelar sig under några femtosekunder. En femtosekund förhåller sig till en sekund som en sekund förhåller sig till 32 miljoner år. Zewail sade att hans teknik är ungefär som om man gjorde en 32 miljoner år lång film och sedan kunde titta på den sekund för sekund – ”en femtofilm”! Apparaturen är installerad efter anvisningar ursprungligen givna av Ahmed Zewail.
• Lithium ion batteries
  These copies of batteries reflect the development of lithium-ion batteries. Akira Yoshino played a pivotal role in this development. The cylindrical battery, from 1985–1986, was the first lithium-ion battery that was produced for user evaluation. The battery had a cathode of LiCoO2, and a carbon anode. The prismatic battery is a lithium-ion battery for mobile phones from 2000–2010. The thin battery is a laminate battery for a smartphone from 2019. Akira Yoshino donated the lithium-ion batteries to the Nobel Prize Museum in 2019.
• Molekylmodeller
  These are models of two types of molecular machines: they are composed of interlinked molecules that can rotate in relation to each other. The model with two interlinked rings represents two catenane molecules. The model with a ring on an axle represents a rotaxane molecule. The colours represent different electric charges. These determine the motion of the different parts can move in relation to one another. Fraser Stoddart used the models to explain his research results. The models were made at Sheffield University, and Stoddart has had them with him throughout his career at various universities. Fraser Stoddart donated the models to the Nobel Prize Museum in 2016.
• Hattar
  In certain situations in the past, Wole Soyinka used hats to hide his characteristic bushy hair when he wanted to avoid being recognised. This is how Soyinka describes these two hats: Peripeteia (from the Hunter to the Hunted) Floppy Hat Peripeteia is the Greek expression (used especially in drama) for a reversal of fortunes. At home, my favourite form of relaxation is hunting, and I wore the faded khaki hat when I undertook my final hunt in Nigeria in November 1994, ‘got lost’ in the forest and surfaced in the neighbouring Republic of Benin – a fugitive from the dictatorship of Sanni Abacha. Later – on my exile circuit in African countries, Europe, the US etc – the hat was pressed into service as part of a prudent disguise as I continued to evade the dictator’s rather persistent agents – my head of hair being the most obvious giveaway. Yoruba Cap The black Yoruba cap was part of my formal attire – mostly retained in my hand - when I received the Nobel Prize in 1986. It surfaced again among the wardrobe which joined me later in exile, so I added it to the other head camouflage. (I still wear a headgear on occasion, despite the end of the dictatorship, but only to enjoy some anonymity). While working on a project of the International Parliament of Writers, the setting up of a network of Cities of Asylum for persecuted writers, I received a complimentary ticket of a $1000 (!!!) ringside seat for a boxing match from a casino-hotelier-cum-bibliophile who was once an aspiring writer. He had spearheaded the creation of the first such city in the United States in – of all places! – Las Vegas! Again, I wore this very cap – to avoid easy recognition. After this novel and extravagant addition to its mixed fortunes, what else is left but to retire the cap, in grand style, from active service! Wole Soyinka Wole Soyinka donated the hats to the Nobel Prize Museum in 2000.
• Spektrum
  These spectra carry information about a chemical compound that Richard Schrock produced in 1973. The spectra are produced with nuclear magnetic resonance (NMR), a method where radio waves are used to map molecular structure and composition. This chemical compound was a decisive step in the development of new ways of assembling organic molecules. Schrock’s methods amounted to facilitating metathesis. This means that the double bonds between carbon atoms are broken and reorganised at the same time as atomic groups change place. Richard Schrock donated the spectra to the Nobel Prize Museum in 2018.
• Barometer och vetenskaplig publikation
  Med en liten barometer och en vetenskaplig publikation från 1913 uppmärksammar Peter Ratcliffe en viktig vetenskaplig föregångare. Mabel Purefoy Fitzgerald, en kvinnlig pionjär inom vetenskapen, deltog i John Scott Haldanes expedition till Pike’s Peak i Colorado för att studera förändringar i kroppen på hög höjd. Hon var den första som påvisade att mängden hemoglobin i kroppen ökar när syrenivåerna sjunker, vilket de gör på hög höjd. Barometern användes för att mäta lufttrycket under experimenten. Ratcliffes egen forskning har klarlagt den molekylärbiologiska mekanism som ligger bakom Purefoy Fitzgeralds upptäckt. Efter förfrågan från Peter Ratcliffe donerades barometern till Nobelprismuseet av David Paterson 2019.
• Prov och provhållare
  Två prov och en hållare som hållit proven på plats i apparaturen har använts i experiment av William E. Moerner. Experimenten ledde till utvecklingen av mikroskop med detaljnivåer som tidigare varit omöjliga. William E. Moerner donerade proven och provhållaren till Nobelprismuseet 2014.
• Filterhållare och filterpapper
  This filter manifold and this filtration paper were used by Robert Lefkowitz and Brian Kobilka in their studies of cell surface receptors. To study the receptors, they developed radioligand binding methods. After incubating membrane fractions from tissue with radioactively labelled ligands, they would pass them through small glass fibre filter discs which captured the membranes and let everything else pass through. In the filtration manifold could hold twelve filters. The filters were then washed, the radioactivity measured and the receptors found. Robert Lefkowitz donated the filter manifold and the filtration paper to the Nobel Prize Museum in 2012.
• Cassette and tweezers
  The cassette and tweezers were used by Brian Kobilka in his research on “beta-adrenergic receptors” on the surface of our cells. These receptors are sensitive to the hormone adrenaline and transmit signals into our cells via G proteins. To map the structure of the molecular complex that these receptors form with G proteins, Kobilka and his colleagues used electron microscopy. Samples of the molecular complex were placed inside this pill-like cassette, which was inserted into the electron microscope using tweezers. Brian Kobilka donated the cassette and tweezers to the Nobel Prize Museum in 2012.
• Brev från Donald Cram
  In a 1939 illustrated letter to his fiancée, Jean Turner, 20-year-old Donald Cram writes that he is thinking of giving up his chemistry studies in favour of drawing. Cram was working that summer for the National Biscuit Company (NABISCO), selling crackers to stores in New York. The job was demanding, and the drawings in the letter illustrate a scene in which Cram trips on the pavement and all the crackers fly in the air while his boss looks on. During a couple of following summers, he worked as a chemist in NABISCO’s laboratory. And his career as a chemist was destined to continue. The letters were donated to the Nobel Prize Museum by Jean Turner Trueblood’s family in 2017.
• Böcker
  William Campbell’s paintings and poetry have resulted in books that he sees as an expression of the relationship between work and play. As a child, Campbell loved writing and painting. He had no knowledge of science before the age of thirteen but later developed an interest in medical research. Until he was in his 50s, he focused entirely on research, but then he began to paint again. His subject matter is associated with his work— parasites often feature in his paintings. Campbell also writes poetry. His poems also often have scientific connections and have been used in teaching, both by himself and others. William Campbell donated the books to the Nobel Prize Museum in 2015.
• Doctor's instruments
  These instruments were used by Robert Bárány in his work as a physician and researcher. His most important scientific contribution concern the construction and function of the inner ear. During the First World War, Bárány was a volunteer surgeon in the Austrian army on the Eastern Front. He was a prisoner of war in Russia in1915, when it was announced that he had won the 1914 Nobel Prize in Physiology or Medicine. Thanks to negotiations headed by Sweden’s Prince Carl on behalf of the Red Cross, he was released in 1916. After receiving the Nobel Prize, Bárány remained in Sweden. From 1917 he worked at Uppsala University. The instruments were donated to the Nobel Prize Museum by the Bárány family in 2007.
• Provrör och ampull
  This test tube contains a solution with antibodies from mice that neutralise the CTLA-4 protein. James Allison discovered that the antibody can make the immune system more responsive so it can neutralise cancer tumours. After the discovery, a corresponding antibody was found in humans. Based on the results, a pharmaceutical could then be developed to treat some types of cancer. The vial contains this drug. James Allison donated the test tube and the vial to the Nobel Prize Museum in 2018.
• Oftalmoskop
  Instrumentet, ett oftalmoskop, användes av Torsten Wiesel och David Hubel i deras tidiga forskning om hur ljus som träffar näthinnan i ögat omvandlas till nervsignaler som i hjärnan blir till synintryck. Oftalmoskopet utvecklades av Stephen Kuffler och S.A. Talbot vid början av 1950-talet. När Wiesel som ung forskare kom till Johns Hopkins University blev Kuffler hans mentor. För Wiesel symboliserar instrumentet mentorskapets betydelse i vetenskapen. Han använde det bara några månader omkring 1958, men det följde ändå med honom i hans senare forskarliv. Ett oftalmoskop ger möjlighet att belysa och observera ögonbotten. Detta oftalmoskop ger också möjlighet att stimulera ögonbotten med olika mönster. Wiesel och Hubel använde katter i sina experiment. Kattens huvud och ögon fixerades under det ringformade stativet och ögonbotten kunde sedan stimuleras och observeras med hjälp av optiska instrument på tvärslån över det ringformade stativet. Aktiviteten i nervcellerna mättes med hjälp av små elektroder. Efter sina första studier övergick Wiesel och Hubel till att projicera mönster på ögonbotten på andra sätt än med detta oftalmoskop. Torsten Wiesel donerade oftalmoskopet till Nobelprismuseet i samband med sin 100-årsdag i juni 2024.
• Keps
  Efter Nobelprisbeskedet 2021 lät Ardem Patapoutian och hans medarbetare tillverka kepsar till dem som varit delaktiga i arbetet. På kepsen syns molekylstrukturen för de piezo-kanaler upptäckten gällde. Piezokanaler finns i celler som känner av tryck. I årtalet 2021 är ettan utformad som en dynamitpatron, som en referens till Alfred Nobel. Ardem Patapoutian donerade kepsen till Nobelprismuseet 2023.
• Magnifying glass
  In the Royal Swedish Academy of Sciences' popular information of Claudia Goldin's research, she was depicted as a detective with a magnifying glass. Her research on differences between men and women in terms of wages and employment rates is based on extensive archival studies. Goldin thought the image of her as a detective was apt and had a magnifying glass made with her name on it. Claudia Goldin donated the magnifying glass to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Tavlor
  These pictures were made by Narges Mohammadi in 2023 in Evin Prison, where she was previously held. She was transferred back to Evin in 2022 after periods of freedom and after having been held in other prisons: “My return to Evin was strange, nostalgic and simultaneously exciting. The whole prison was familiar and full of memories to me. I went to the mosaic workshop and sat right in the same chair as I was sitting eight years ago, holding the little saw and picking up the wood and smelling it. I said myself I'd fly the same bird that was seeking peace eight years ago.‌ And I sent these two birds into peace with an olive branch on the beak. The birds have now arrived at the Nobel Prize Museum. Well done.” Narges Mohammadi donated the pictures to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Armband
  This bracelet was weaved as a gift to Narges Mohammadi by her fellow prisoner Sedigheh Moradi. The first time Mohammadi saw Moradi in 2012, she suspected that Moradi had been in prison for a long time. This proved true. When Moradi shared her story, she revealed that she had lived most of her life in prison. She and many of her friends had been arrested and imprisoned in the 1980s. It was then that she came to know Mohammadi’s husband, Taghi Rahmani, whose name is on the bracelet. He is also a human rights activist and has been imprisoned periodically. Narges Mohammadi donated the bracelet to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Docka
  This doll was given to Narges Mohammadi by a women, who was her cellmate between 2015 and 2017. The woman was a member of a spiritual group led by her husband. The husband treated her badly, and she was followed by the regime’s security service. Her husband was arrested and executed. She was also sentenced to death. In 2017, she was transferred to another prison where she spent months in solitary confinement and was badly injured. She sent this doll to Narges Mohammadi with the help of another prisoner who was being transferred: “Every time I saw this suspended doll, I was reminded of my dear cellmate, who was suspended under the patriarchal religious tyranny at home, in society, and in prison, awaiting her death sentence.” Narges Mohammadi donated the doll to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Pappersfågel
  This paper bird is a birthday present to Narges Mohammadi from her fellow prisoner Nazanin Zagari, who made it together with her daughter, Gisu, in the visitor’s room in 2018. At the time, Zagari had been in prison for just over two years and each Monday Gisu would visit together with her grandmother. When Mohammadi was transferred to the prison in Zanjan, her mementos remained in Evin Prison. After she was released in 2020, she was surprised to be given these back, when another prisoner on leave was allowed to bring them to her. Narges Mohammadi donated the paper bird to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Glasses strap
  Narges Mohammadi’s fellow prisoner Golrokh Iraee made Mohammadi this strap for her glasses in 2017. Mohammadi would hide her glasses in different places since she lacked a strap to hold them around her neck. Iraee made the strap from a piece of leather that was left over from her work. The strap wasn’t long enough to reach around her frizzy hair and hung from her hair instead of her neck. Her fellow prisoners thought it humorous and one, Atena Daemi, would imitate Mohammadi often. Narges Mohammadi donated the glasses strap to the Nobel Prize Museum in 2023.
• Manuskript
  Anteckningsböckerna innehåller det första utkastet till en ännu inte utgiven roman med titeln "Vaim" av Jon Fosse. Titeln är ett fiktivt ortsnamn och boken är planerad att ges ut 2025. I början av sitt författarskap skrev Fosse sina manuskript på skrivmaskin, men han har sedan övergått till att först skriva hela boken för hand med bläck med olika färger och därefter skriva in och bearbeta manuskriptet på dator. Manuskriptet till Vaim är nu inskrivet på dator och Fosse har därför kunnat donera anteckningsböckerna till Nobelprismuseet. Jon Fosse donerade manuskriptet till Nobelprismuseet 2023.